Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 mars 1856, sida 1

De fridlöse på Java. Af Mry. (Forts. fr. föreg. N:r.) — Ja, det fordrar ej läng tid att bestämma sig för en dylik vägran. UHvarpå tänker ni, herr grefve? Skulle jag låna mina eller mina vänners händer till denna afskyvärda handling? Skulle jag gifva mitt samtycke till en gudlös strid, som skulle utgjuta den förste blodsdroppen på en jord, hvilken hitintills endast fuktats af arbetarens svett? Vill ni, att den mark, vi med så stor möda rödja och odla, skall bära förbannelsen för en blodskuld ? Nej, herr grefve, denna nedrighet skall aldrig begås. Ni är en förnäm emigrant, Raymond, som lemnade Frankrike för det borgerliga krigets skull, och ändå väcker ni ett sådant i skötet af vårt lilla nybygge; det är den enda skänk ni gjort den vexande kolonien. Svärdet, icke plogen, är det verktyg, hvarmed ni vill arbeta bland oss, och hvarför? För en lumpen kärleksaffär, för en usel svartsjuka! Scenerna från Pariserteatrarne spöka ännu i ert hufvud, men ni bör komma ihåg, att vi nybyggare förenat oss här i en allvarlig afsigt och ej vilja hämmas af på en gång barnsliga och brottsliga upptåg. Blygs ni ej, ni den förnäme och bildade mannen, att visa er såsom hedning och brodermördare inför desse fridlöse, som ifrån att vara kannibaler och vildar sträfva att blifva menniskor och kristne? . . Herr grefve, tänk ej på att gripa till vapen; jag, såsom er chef, förbjuder det,