Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 mars 1856, sida 3

DCS —— tepre sentant af detta species i i den så kallade doktor Roback, astrolog, spåman och läkare. Han har uppehållit sig i staterna något mer än ett tiotal af år och under denna tid förvärfvat en ansenlig förmögenhet, så att han reser med verklig stat, ätföljd af en å 2 handsekreterare, och hans utgifter till agenter belöpa sig, enligt hans egen utsago, till 18 a 20,000 dollars årligen. Följande uppsats och puff angående honom, hemtade ur en Cincinnati tidning, utgöra märkliga bidrag till charlataneriets historia i nittonde århundradet: vIbland vår tids utmärkta personer intager doktor C. W. Roback en lysande ståndpunkt, så väl i anseende till sin vetenskapliga lärdom som till det modus operandi, medelst hvilket han drager fördel af sina kunskaper till nytta för sitt yrke. Vi hafva läst doktorns biografi och i den tron att ett sammandrag deraf skulle intressera våra läsare, anföra vi derur följande: vMina tidigaste minnen af hemmet fästa sig vid en gammal fästningslik byggnad af något vild arkitektyr, belägen i skygd af en ofantliga massa af flata klippor, under det borgens löpgrafvar fylldes af en sakta framglidande ström, som sedan slingrade sig bland de låga, ständigt grönskande buskar, hvilka betäckte största delen af slättmarken i dess omgifning. Byggnaden var det forngamla slottet Falster i Sverge mina förfäders borg. Inom dess murar hade familjen Roback, eller som det stafvas i de gamla nordiska urkunderna, Robäck, bott sedan urminnes tider. Robackska husets grundläggare voro ryktbara män bland de vikingar och jarlar, som bebodde Skandinaviens kuster och öar, och hvars bragder omnämnas med beröm i de gamla nordiska skaldernas eller bardernas sagor. Somliga af dessa poemer finnas nu i den isländska samling, som tillhör det kgl. geografiska sällskapet i Köpenhamn. Jag ihågkommer ej mina föräldrar, som båda dogo under min spädaste barndom, och mina familjeminnen inskränka sig derföre till sex bröder, äldre än jag, och en yngre syster. Då jag uppnått tio års ålder, började jag märka att en grad af aktning och uppmärksamhet, gränsande till vördnad, bevisades mig af alla familjens medlemmar. Det var vid denna tid som min äldre broder, Frithiof, meddelade mig vår familjs historia. Han underrättade mig att vår slägt, sedan 400 år tillbaka, var ryktbar för sina profetiska gåfvor, sina kunskaper och sin skicklighet i magi, astrologi och andra hemliga vetenskaper. Tan talade om Magnus Roback, vår farfader, och det rykte han förvärfvat sig som astrolog, samt om en onkel, nu boende i St. Petersburg, som var i åtnjutande af kejsar Nikolai ynnest och vänskap. Men, sade min bror, det är hos den sjunde sonen af en sjunde son, som den profetiska anda, med hvilken vår familj är begåfvad, måste finnas i den utmärktaste grad. Du innehar denna utomordentliga ställning. Vår far, Gustaf Adolf Roback, var sjunde son af Magnus Roback, och du är hans sjunde barn. Sedan han tillbragt någon tid att begrunda sin ovanliga ställning, började han egna sig åt sin kallelse, och vid 14 års ålder finna vi honom ifrigt studerande så väl de vanliga som de hemliga vetenskaperna, med särdeles uppmärksamhet sysselsättande sig med astronomi, matematik, geometri, astrologi, geomanci, fysionomi, fysiologi och alla slags magi. De forskningar han då började fortsattes sjutton år, under hvilken tid han besökte åtskilliga delar af Europa, Asien och Afrika, i afsigt att förkofra sig i magiska vetenskaper och utöfvande spådomskonsten, för hvilken hans familj så länge varit ryktbar. Under färden genom Nildalen var han högligen intresserad af några inskriptioner på dess gigantiska ruiner, och under ett års vistande i en by, nära det gamla Thebe, samlade han flera papyrusrullar, tagna ur katakomberna, hvilka, då de upprullades, befunnos skrifna med de gamla kilformiga bokstäfver, om hvilka Champollion, den ryktbare arkeologen, och sednare mr Gildon hafva gifvit oss tillräckliga upplysningar. Dessa rullar innehöllo bland annat horoskoperna för åtskilliga konungar af Ptolomeiska dynastien, och kännedomen at det räknesystem, som användes för dem, var i flera fall af stor nytta för honom. Sedan han lemnat Afrika, besökte han i Asien Damascus, Bagdad, Ispahan och Shiras, och i de gamla magernas föreskrifter, som ännu förvaras i Persiens kungliga arkiver, erhöll han värderika underrättelser angående det förfarande, medelst hvilket tillkommande händelser blifva åskådliga för astrologens syn. I London ställde han dåvarande konungens, Wilhelm IV:s horoskop och förutsade prinsessan Victorias förmälning med prins Albert. I Paris ställde han också, på uppmaning af en af Bonapartiska familjens medlemmar, ett horoskop: detta var Ludvig Napoleons, son af exkonungen af Holland, och förklarade att denne en dag skulle bära den kejserliga kronan. D:r Roback, mätt på glittrande hedersbetygelser och längtande efter ett mindre konstladt samhällsskick än det hvari han hittills lefvat, beslöt att besöka frihetens land — Förenta Staterna. Detta beslut fattades 1844, och den 14 Juni s. å. landsteg han i Amerika; om hans bana på denna sidan Atlanten är det öfverflödigt att tala. I de städer, der han förnämligast uppehällit sig, har han ställt trettioåtta tusen horoskopor och gifvit företräde åt mer än tvåhundratusen besökande, som önskat magiska upplysningar. Egendom, till ett belopp af flera hundratusen dollars. har blifvit tillrättaskafjad genom hans medverkan; och hans hemliga kunskaper, alltid egnade åt menniskoälskande verk, hafva blifvit använda att hela sjuka, uppmuntra nedslagna, förutsäga faror och medel att undfly dem, upptäcka brott, hjelpa trogna älskande, göra fiender till vänner och iständsätta alla som kämpat med nöd, svårigheter och olyckor, att vinna seger öfver det onda och med framgång täfla om lyckans ynnest. Alla, som ihågkomma Jenny Linds ankomst hit, böra äfven minnas att d:r Roback förutsade den framgång hon skulle röna och den penningsumma hon skulle förvärfva i Förenta Staterna, hvilket bokstafligen slog in. Att Kossuths sändning skulle misslyckas, förutsade han ock, innan denne landsteg i Newyork, hvilket äfven publicerades i tidningarne vid samma tid. Ibland alla jordens folkslag, civiliserade och barbariska, kristna och hedningar, i alla kända tidsäldrar, har man märkt en tro på det öfvernaturliga. re oh a