Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 februari 1856, sida 2

Sptelssoctr AQ. 17 72 08 I —— D— Oktober .. 281 1.685 1.3 10.81 Summa Å S,993 9.667 10.821 12.6 Wabell öfver klimatet under de 3:ne växtperioderna för Stockholmstrakten: 4 — — — — —815— IBG Regn i tum under April och Maj (gräsperioden) . . . Regn från Maj till slutet af Augusti (sädperioden).. Regn från Juni till slutet af Oktober (rotfruktsperioden) . 8,240 7993 Medeltemperaturen under gräs5, 12 5,28 perioden . . . I1,10 15,37 0.753 1.674 3.855 6786 Medeltemperaturen under sädesperiodeeennn. Medeltemperaturen under rotfruktsperioden..... ÖYI3,1 15,5 Om man jemförer klimatet under 1845 och 1846 uti både Stockholmsoch Londons-trakterne med afseende på dessa 3:ne perioder, så visar sig att vårt klimat passar sig bättre för saftberedningen hos växterna. Gräsperioden hos oss är mindre våt och mindre varm, sål. icke gynnande för gräsväxten. Sädesperioden har samma qdvantitet regniall och samma medeltemperatur, till och med varmare, om vi taga i betraktande att vår sädesperiod inträder sednare och vi då hafva högre värme, hvilket naturligtvis kommer att visa en högre medeltemperatur, för säd esperioden. Hvad rotfruktsperioden beträffar, så visar jemförelsen för båda dessa år nästan lika regnfall och lika medeltemperatur. En annan fråga, som är af vigt, nemligen hvad menas med spanmålens qvalitet? Alla frö äro sammansatta af varierande qvantiteter protein-föreningar och kolhaltiga sammansättningar, bestående af socker, stärkelse, gummi, olja o. s. v. Proteinsammansättningarne användas inom djurorganismen till bildandet af kött, medan de kolhaltiga användas hufvudsakligast till bildandet af fett och frambringande af djuriska värmen. Proteinsammansättningarne äro af den största vigt för djurekonomien, och man bar antagit att spanmålens värde betingas af mängden på proteinföreningar. Åkerbrukaren kan genom användandet af passande och rikare gödning erhålla spanmål, som är rikare på proteinföreningar. För åkerbrukaren är detta af ringa vigt; hufvudsaken är att han får mycket spanmål på en liten areal samt får den väl betald. I Konsumenten frågar icke efter protein och stärkelse, han vill hafva den spanmål, som ger mesta mjölet, och hvilken väger mest; hans öga vägleder honom att mottaga den spanmål, som är fullkomligt utbildad, fröen fylliga och tunnskaliga; dessa karaktärer inträffa förnämligast på den mest stärkelsehaltiga spanmälen. De oorganiska gödningsämnena bidraga hufvudsakligast till ett kraftigt utbildande, och de organiska qväfhaltiga till afkastningens förökande; det är af denna orsak som Guanho är ett så ypperligt gödningsämne, emedan det innehåller icke allenast mycket qväfhalt, utan äfven mycket fosforssyrad kalk. Hvarje jordmån kan frambringa en viss qvantitet vegetabilisk produkt under inflytandet af klimat och årstid utan tillskott af gödning: demna qvantitet af produkt kan kallas jordens naturliga produkt. Det är kändt att fastän klimatet på ett ställe kan vara olika, då det ena året jemföres med det andra, det icke destomindre bibehåller ett visst medelklimat. Det kan derföre antagas, att jordens naturliga produkt på något bestämdt ställe skall bli likformig under en serie af år. — Verkan af regnet är att upplösa en viss del af de mineraliska ämnena uti jorden. Det upptager äfven kolhaltiga ämnen och Amoniak. Regnet kan derföre till en viss grad förse växterna med Amoniak. Kolsyra är äfven en konstant och vigtig beståndsdel i regnvattnet, äfvensom uti luften. Luften kan betraktas som en naturlig källa till den organiska och jorden till den oorganiska växtnäringen. Åkerbrukets ändamål är att föröka jordens produktion utöfver den naturliga, hvilket kan vinnas genom åtskilliga medel: genom träda, plöjning, gödning, bränning, dikning; alla dessa operationer hafva både en physisk och kemisk verkan på jorden. HHHAA — YA mm 24fHwe4222 dd om mmm