AREVA RE VIS 2 Inrikes Nyheter. Göteborg. Friskytten innehåller några högst märkliga upplysningar rörande kon. Carl Johans åtkomst af Helgeandsholmen, genom hvilka upplysningar det blir klart, att denna vigtiga del af hufvudstaden var ursprungligen inköpt för Kongl. Maj:ts och Kronans räkning, för hvilken ock fastebref utfärdades den 30 Juni 1817. Två år derefter lät dock den medgörliga Rådhusrätten förmå sig att utfärda nytt fastebref å samma egendomar, ställdt på Carl Johan, som då blifvit konung, enskildt. Vi skola snart återkomma till dessa ganska märkvärdiga upplysningar, och nämna tillsvidare endast, att Friskytten antager, det kon Oscar, sedan han återlemnat sjelfva besittningen, icke kan vilja behålla afkomsten under 27 års tid af samma egendomar, utan väl kommer att använda densamma till bekostande af hofstallets flyttning. — Den ryktbare tyske diktaren Heinrich Heine har efter fleråriga lidanden aslidit i Paris d. 17 dennes. Heine var född i Diisstuderade rättsvetenskapen och öfvergick 1825 till kristna läran. Han har med rätta blifvit kallad Tysklands Voltaire. Efter 1830 valde han Paris till sin egentliga vistelseort och sökte till Tyskland öfverflytta intrycket af Julirevolutionen. Förbundsdagens åtgärder mot Unga Tyskland träffade äfven II. Bland hans arbeten, utgifna mellan 1822—52, förtjena isynnerhet nämnas: Gedichte, Buch der Lieder, Reisebilder, Atta Proll, Romanzero m. fl. på vers och prosa. Mot den torra tonen i den tyska litteraturen gjorde H:s entusiasm, skoningslösa qvickhet och satir den skarpaste motsats. Den lyriska dikten var hans egentliga element, hvari han lika väl förstod att anslå de finaste strängar i menniskosjälen, som att låta verldsdissonanserna genomgå ironiens och qvickhetens skärseld. Man har anmärkt mot honom bristen på sedlig hållning och karakter, hvarigenom han ofta framstår frivol. Må så vara! Han var dock en rikt begåfvad ande, som stridit, lidit och gått under i striden för en ny verldsordning: hans egna irringar hafva dyrt försonats genom ett mångårigt ryggmärgslidande. Han var gift med en ädel fransyska, som med innerligaste ömhet vårdade honom under hans sjukdom. Alltifrån 1836 till Februarirevolutionen 1848 åtnjöt han understöd af konung Ludvig Philip. Underrättelsen härom, genom publicerandet af Ludvig Philips portfölj, beröfvade Heine i Tyskland nästan hela sin popularitet. — Det Jeunssonska stämpelmålet i Halmstad synes komma att taga en oväntad vändning. Enligt de upplysningar, som Aftonbladet emottagit, förhåller sig neml. saken sålunda: Hr Jeunsson, hvilken, alltsedan sina artiklar rörande det famösa borgmästarevalet i Halmstad, varit en för vederbörande föga behaglig person, lärer genast efter den å landskontoret gjorda upptäckten af 1-4 års bristande tidningsstämpelafgift blifvit häktad, utan föregående poliseller kansliförhör. Under tiden har ransakning blifvit förnyade gånger hållen inför rådsturätten; men först den 7 dennes, och efter att hafva sutit häktad 3 veckors tid, sattes hr Jeunsson på fri fot, se dan han med vittnen styrkt att landskontorets egen vaktmästare A. Friberg, som varit uppdragen stämplingen och innehaft stämplarne, flera gånger stämplat tidningspapper hemma hos Jeunsson förlidet år, samt att Jeunsson sändt Friberg åtminstone två gånger under samma tid stämpelafgift, för att i ränteriet levereras. Det blef i stället bemälte vaktmästares tur att gå i häkte, Saken svnes härigenom blifva ett eftertänkligt vittnesbörd om vederbörandes i Halmstad maktutöfning, att icke tala om dess vårdslöshet som, då författningarne stadga att tidningsstämpling skall ske på landskontoret efter aflevererad afgift, kan tillåta en vaktmästare både innehafva stämplarne och gå omkring till tidningsutgifvare för att i deras hus förrätta stämplingen. Underligt förefaller äfven att man först efter en så lång tid upptäckt det åtalade bedrägeriet med en tidning, som derunder oafbrutet utgifvits i sjelfva residensstaden. — Ryska regeringen har, enligt underrättelser i enskilda bref till Aftonbladet, vidtagit en ätgärd, som är ämnad att på Finlands befolkning och särskildt på finska universitetets ungdom, hos hvilken på sednaste tiden försports flera betänkliga symptomer, göra ett fördelaktigt intryck. Den bekante vetenskapsmannen och publicisten J. W. Snellman, som en längre tid varit stängd från all verkaamhat 3 dat allmännaa ftlanot Iäörar nn: