Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 februari 1856, sida 2

gör hvarje konstitutionelt ansvarig styrelse nära nog omöjlig. Stunden är kanske ännu icke inne, att i hela dess vidd afslöja det inkonstitutionella vattenskottets utgreningar: men det är icke nog, att dessa verkningar redan länge visat sig i det allmänna, utan torde följderna af dess förnämsta och mest skadliga tillvaro ligga i det sätt, hvarpå den afväpnar de egentliga konseljledamöternas inflytande. Men om kamarillan redan vid slutet af 1853, eller vid den tid, då diplomatien började lukta fängkrutet af det tillstundande kriget, redan vunnit ett betydligt inflytande, har den deremot, sedan Bergman-Schinkels minnen utkommit, uppträdt på ett sätt, att den icke längre synes anse sig behöfva någon slags mask. Från den stund nemligen, som Bergmanblott återuppväckte Carl XIV till lif, utan äfven lät honom sjelf, från kumlet af sin lefnadshistoria, med för alla tider ovederläggliga ord tolka betydelsen af sin, för Sverges öden mest framstående, politiska verksamhet, eller fördraget af 1812; blef det för kamarillan, hvilken påtagligen identifierat sig med besagde fördrag och de i sammanhang dermed stående intressen, en lifsfråga att nedslå allt motstånd, för att åt sig återeröfra den gamla goda tiden. Man känner huruledes utrikes statsministern måste omkring 2:ne timmars tid afbida tillträde, under det att en person utom ministeren mottog uppdrag, rörande landets angelägenheter till Fransmännens kejsare ). För att likväl för framtiden bereda sig en så ogenerad ställning, som möjligt, stannar kamarillan icke inom gränsorna af den mera direkta omgifningen, utan söker att genom lämpliga korruptionsmedel göra nationens hitintills mest sjelfständiga kraft till sin ödmjuke tjenare. Sålunda vet man att densamma numera genom sina skickligt utlagda nät redan besoldar en del af hufvudstadspressen, med en viss ryktbar skriftställare i spetsen. Likaledes vet man att denna kamarilla t. 0. m. lyckades att, på grund af vissa från det Kongl. Bibliotheket utgångna bearbetningar, rycka Aftonbladet ur Hr Magister Bergstedts hand (2). Om täckelset ännu icke kan borttagas från regeringsledamöternas ställning, torde dock mycket vid instundande riksmöte blifva klart, som skall visa i hvad verklig mån de varit delaktiga i många af de beslut, som på sednare tider klädt opinionerna i harnesk emot dem. Efter all sannolikhet förestår äfven ganska snart en betydande förändring inom ministeren. En sådan förändring har varit länge önskad från den sjelfständiga pressens sida. Men om denna förändring endast skulle skänka oss en konseljsammansättning, som blott ännu villigare ginge kamarillans ärender, blefve vinsten sannerligen icke stor. Vi erinra oss lifligt den tid, då vi i visst afseende uppträdde till flera af de nuvarande statsrådernas försvar; och vår enskilda kännedom om dem berättigade oss fullkomligt dertill. Förhållanden hafva dock sedermera inträffat, som äfven öfvertygat oss, att de icke voro vuxne sitt kall. Men samtidigt härmed visar sig kamarillan vid sidan af rådgifvarne, ingripande i händelsernas gång till den grad, att sjelfva rådgifvarekallet icke förmår bibehålla sin betydelse; och man lärer snart få göra sig den frågan, om det är inom eller utom rådkammaren, som vår styrelse eger sitt ogentliga fotfäste? Visserligen är man berättigad att anmärka, derest förhållandet är sådant, hvarföre rådgifvarne, af aktning för det allmänna och sig sjelfve, icke resignera; men å andra sidan torde det äfven vara deras pligt, att icke genast helt och hållet uppgifva sin position ät ett bredvid statsförfattningen organiseradt sidoinflytande. Friherre Palmstjernas helsa är allvarsamt angripen, och till dess återställande fordras för honom i främsta rummet lugn och hvila. Också tro vi icke, att han ämnar länge qvarstå på en plats, der han allt ifrån sitt inträde varit ett föremål för den liberala sidans anfall, utan att finna ett motsvarande stöd, der han bort kunna påräkna detsamma. ) Samme utrikesminister vistades en god del af den händelserika och politiskt betydelsefulla sommaren 1844 vid Salta baden i Strömstad. Red. af II.-T. Schinkel med trollstafven af sina minnen icke ) a — AAi —— Ö: an;aaOAnAa hvillag framtid un fövakftad färanad mod NM