Den 23 Februari. Den sednast anlända nummern af ÖstgöthaCorrespondenten innehåller en uppsats, som i ett dunkelt tal antyder åtskilliga förhällanden rörande dagens inre historia, hvilka visserligen icke varit obekanta för samtalen man och man emellan, men dock hittills icke blifvit vidrörda inför offentligheten. Vi ana, att Ö.C. härmed endast gifvit uppslaget till ett närmare afslöjande af samma inre historia, inom de gränser som tryckfrihetslagen och grannlagenheten föreskrifva, och vi lyckönska vår ärade kollega till ett sådant företag, som visserligen ej blir utan sina vedervärdigheter, men hvilket dock nu mera än någonsin synes vara af behofvet påkalladt. Flera tecken antyda, att vår konstitutionella samhällsförfattning befunnit sig nära en kris. För att alla sådana planer må blifva icke blott för ögonblicket uppskjutna, utan för all tid afskurna, är det nödigt att visa, det svenska folket är ömtåligt om den frihet det äger och att vi: tänka försvara den till det yttersta. N Vi återgifva härefter Ö. C:s uppsats: Karakteren af den politiska ställningen inom Sverge tager en allt vådligare och vådligare rigtning, emedan den antager en allt mera och mera inkonstitutionel. Red. af O. C., såväl som flertalet af rikets offentliga organer, hafva hitintills hållit sig till de allmänna frågorna, sådana de visat sig i sin offentliga egenskap. Endast en och annan tidning har någon gång sökt lyfta på förlåten och kasta en flyktig blick der bakom. Men, ehuru vi i detta fall synts temligen likgiltiga eller oinvigda i hvad som försiggått bakom kulisserna, hafva vi icke dessmindre tagit tillräcklig kännedom derom, för att, när tiden en gång syntes oss inne att tala, äfven vara på vår plats. Den stora politiska brytning, som kriget framkallat inom Europa, har påskyndat det tillstånd inom Sverge, hvari vi nu befinna oss. Så länge likväl vederbörande kunde omgifva sig med neutralitetens ogenomträngliga mörker, fanns ingen egentlig ledstjerna för nationens omdöme. Men småningom lättade luften upp, rykten spridde sig af hvarjehanda underbar halt, såsom t. ex. att den svenske ministerns baron Nordins frånvaro 1853 från sin plats i Petersburg, efter uppgift föranledd af hans friherrinnas, till följe af sjuklighet, nödvändiga vistande i Italien, likväl härflöt af vissa skäl, som gjorde grefve Piper, känd för sin tystlåtenhet, lämpligare att fungera såsom mellanlänk mellan hofven i Petersburg och Stockholm, hvarvid man ville veta att de vigtigaste depescherna ej passerade genom vår utrikes statsministers byrå, utan gingo direkte. Från denna tid tog också den väl redan förut existerande, men ännu ej till fullt inflytande utvecklade kamarillastyrelsen hos oss en allt mera tillväxande fart, hvilken, derest densamma obesväradt får fortgå, hotar oss med inre faror, större än alla andra, emedan det ligger i all kamarillas natur, icke blott att trampa alla kontroller under fötterna, utan, der det ej låter sig göra, kringgå eller förlama deras verkningar, på samma gång, som den äfvenledes —