icke annat än klara följder deraf, latta att uppfinna. All uppmuntran att sjelf göra samma uppfinning, som är gjord någorstädes i ett annat land, är efter patentlagen i värt land förqväfd, ty sådant är hardt nära förbudet; konsten är snarare den, att akta sig för att begagna en uppfinning. som man sjelf gjort. så länge man icke med säkerhet vet, om den är gjord annorstädes; ty detta kostar den svenske upptinnaren 100 rår första gången, och 200 rdr den andra. Då vi betrakta våra svenska patenter, så utgöra de flesta icke annat än någon förbättring ä redan kända methoder. Men det är absurd, att man för hvarje sådan förbättring besvärar alla andra att akta sig för, att göra samma förbättring, som någon annan gjort. En af våra förbättrare kunde möjligtvis begära patent på förbättrade hus, med en mängd små förändringar. Huru farligt blerve det icke då att bygga efter eget hufvud ett nytt hus, i det att man lätt kunde råka på en af de förbättringar, som äro gjorde på det patenterade huset. Man blir således heldre vid det gamla. . Vi komma sannolikt förr eller senare till den tid, då hvarje menniska återfår rättigheten att drifva sin industri efter bästa insigter, och att sjelf söka göra alla förbättringar i sitt yrke, utan att frukta att stöta på någon sådan, som? redan är gjord utomlands, och hvarom han måste söka upplysning i gamla posttidningar, som ingen menniska förvarar, och således ofta icke heller någon kan anskaffa. Vi vilja sluta vår anmälan af förf:ns arbete med en liten granskning af hans framställning om judarne. (Forts.)