Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 februari 1856, sida 3

ITIIL kIII Hy DCHAnaung. Da ransaKkmingen 10K ÖsutAr de förrän nära kl. half 4, måste vi tills i morgon uppskjuta redogörelsen för densamma. — — EE—— Styckegods. Symaskiuen, som för ett par år sedan väckte så stort uppseende och sedan tycktes hafva råkat i förgätenhet, börjar först nu att komma i allmännare bruk, till följd hvaraf priset på densamma säkerligen kommer att undergå en märkbar modifikation. I Frankrike hafva mer än femtio patenter uttagits på symaskiner af olika slags konstruktion; men denna uppfinning betraktades egentligen blott som en kuriositet och fick icke insteg i industrien, medan deremot i alla Nordamerikas förenade stater sedan längre tid två tredjedelar af allt sömarbete förrättats med nämnde maskin. För omkring två år sedan medförde en österrikisk emigrant, för detta hattmakare och turkisk officer samt -försedd med rekommendationer af Kossuth, från Newyork till Hamburg en af honom förbättrad symaskin. I kompani med en ungersk flykting, som tillsläppte kapitalet, inrättade han vid Quai Walmy en fabrik för förfärdigandet af symaskiner, hvilken för närvarande eges af franska kapitalister. Denna fabrik tillvann sig det lifligaste intresse hos industriidkarne i Paris, och det är den som äran tillkommer att derstädes hafva gifvit första impulsen till införandet af symaskiner. På upprättandet af nämnde fabrik följde redan efter ett års tid öppnandet af ett stort nederlag af manskläder på Boulevarderna, dervid skrädderiarbetarne endast hafva att fastsy knapparne och betjena maskinen. Hr Feher, en ung ingeniör från Ungern, som mellan den ungerska och franska vinodlingen tillvägabragt ett å ömse sidor nyttigt utbyte af olika drufslag, metoder och erfarenhetsrön, förbättrade ytterligare symaskinen derhän, att den, under namn af Ungerska symaskinen, oafbrutet arbetar med ett urs regelbundna gång och kan begagnas till förfärdigande af de finaste sömarbeten. Maskinerna i hrr Feher, Reiman komp:s fabrik lemna i stor skala arbeten ät de förnämsta lärftskrambodar och modebutiker för damer (Maisons de confection). Pariserexpositionen har mycket bidragit till att åt denna maskin, som redan användes till alla möjliga slag at sömnad, skänka ett allmänt förtroende. Afven hos sömmerskor finner man redan den ungerska symaskinen i bruk, då hr Feher af filantropiska och demokratiska grunder lemnat dem tillgång till sin uppfinning för det billiga priset af 350 francs, och det derjemte på högst förmånliga betalningsvilkor. Denna maskin producerar, vid finaste färdiggjorda linnevaror, på två minuter lika mycket som med handarbete vinnes på treqvarts timma. De, som betjena sig af densamma, skörda deraf stor vinst, alldenstund allmänheten ännu alltjemt betalar arbetet efter gamla priset, eller som om det vore gjordt för hand, hvilket dock svårligen kan fortfara särdeles länge. Metropolitan-hotellet i Newyork rymmer beqvämt 600 gäster. 300 personer äro i olika egenskaper anställda vid detta etablissement. Den årliga förbrukningen af lifsmedel är ungefär följande: oxkött 418,000 skålp., ostron 629,000 st., fjäderkreatur 0. vildt 171,000 st., skinkor och svinkött 91,000 skålp., smör och ost 65,000 skålp., ägg 780,000 st., mjölk och grädde 204,000 qvarter, hveteoch rågmjöl 2,800 fat, frukter och grönsaker för 30,000 dollars, bränvin och andra spitdrycker 6,322 galloner, champagne 21,160 buteljer o. s. v. Bruttoinkomsten under ett af de sednare åren belöpte sig till 660,000 dollars, hvaraf omkring 20 procent voro ren vinst. 6 omnibudsvagnar och 20 andra åkdon föra beständigt passagerare från och till hotellet. Londons stigande befolkning och den derigenom allt svårare och svårare blifvande kommunikationen på gatorna hafva föranledt parlamentet, att i Mars månad sistlidet år nedsätta ett utskott öfver denna angelägenhet.. Berättelsen öfver dessa förhandlingar har nu utkommit i form af en brochure om 200 sidor, och upptager såsom slutresultatat, att det är oundgängligen nödvändigt att anlägga nya gator, bryggor och jernvägar inom staden, på det att ett ytterligare öfverfyllande af gatorna måtte förebyggas. Ur de många: högst intressanta statistiska data och anmärkningar, som boken innehåller, vilja vi blott anföra följande: Till city komma dagligen ungefär 200,000 menniskor gående, flodfartygen hemta sungefär 15,000 personer, och de särskilda omnibusarsne göra dagligen genom city 7,000 färder. På den gemensamma bangården vid Londonbridge räknades under: år 1854 antalet af ankomna och afgående I resande; till 10,825,000 eller dubbelt så mycket som år 1850. Under samma period steg antalet af passagerare å sydvestjernvägens bangård ifrån 1,228,000 till 3,308,900; på bangården till Liverpool utgjorde antalet 970,000, på nordbanan 1,400,000, på nordvestbanan 74,000, och på lilla banan, som i nordlig halfkrets omsluter London, 8,144,000 personer. Piano juryn. Den berömde Hector Berlioz, som var en af jurymännen för pianos vid Industriexpositionen i Paris, gifver en sorglustig beskrifning på denna jurys arbetan. Såsom ett bevis på den stränga opartiskhet hvarmed juryn gick till väga, berättar han följande: Vi voro alltså 7 i den officiella tribunen i conservatoires konsertsal, och hvarje dag suckade golfvet framför oss under en ny börda pianon. Tre skicklige artister spelade hvar sitt stycke på hvar sitt instrument och hvar och en alltid detsamma. På detta sätt hörde vi nittio gånger om dagen tre serskilda stycken, eller, om man adderar, tvåhundrasjuttio pianobitar från kl. 8 om morgonen till kl. 4 e. m. För att ej taga intryck af namnen på fabrikanterne till dessa fasansfulla pianon, hvilkas slafvar vi voro, blefvo deras namnplåtar täckta med ett stycke papp, på hvilket cn nummer i stället befann sig. Artisterne, innan de började spela, ropade upp n:r 37, n:r 20 m. m., och hvarje juryman anteknade nummern samt derbrevid sitt omdöme öfver instrumentet, som derefter särskildt till sammansättning, mekanik m. m. af allesamman undersöktes på det nogaste. Första dagen profvades en massa flyglar; resultaten voro märkvärdiga nog: N:r 9 erhöll alla 7 rösterna till 1:a rummet. N:r 19 fick lika enhälligt andra rummet. N:r 5 erhöll 6 röster af 7 till 3:e rummet. N:r 11 fick 4 röster af 7 till 4:e rummet. N:r 17 fick 6 röster af 7 till 5:e rummet. N:r 22 erhöll 5 röster af 7 till 6:e rummet. Jurymännen, besinnande, att de särskilda instrumentens ställning på upphöjningen framför tribunen kunde i akustiskt hänseende ha en verkan. beslöto