a, TP (Xtra utgllter, d. V. S. UTOM TULLIUIIIS4I tr, skulle kosta mindre att behandla och örvara här än i Göteborg. Sedan vi sålunda i största korthet vidrört det stationära i handeln fordom och den tidshliga rigtning densamma numera här antaSit, vore det meningen att skärskåda huruvila ett eller annat inkast af det fåtaliga staionära partiet kan vara välbetänkt ellericke. an säger t. ex. att skatterna komma att öag, att samhället får större utgifter än inlomster. En hvar bör dock veta att beskattUngen till staten utgår från städerna efter lasgifkation. wenersborg har nyligen blifVit. uppflyttad från 4:de till 3:dje klassen, Och enär det finnas städer, jemväl med uråltig stapelstadsrätt, och nära dubbelt så månsa invånare som här, stående i sistnämnde lass, så bör någon farhåga för vidare uppyttning ej ega rum. Skulle deremot en eler annan individ blifva, i följd af ökade rättigheter, påförd högre beskattning till staden, Så sker sådant endast derföre, att samma inivids inkomster och rörelse ökats, och i sådant fall är beskattningsåtgärden rättvis och laglig. Hvad åter beträffar kommunens utsifter såsom stapelstad, så äro desse, enligt inhemtade underrättelser från andra städer, af så underordnad beskaffenhet, att en enda Person, äfven under förutsättning af låg tolag, kan utan risk förbinda sig att införskrifva varor till det belopp, hvaraf tolags-omkostnaderne skola fullt motsvara stadens utgifter. Det har ock blifvit anfördt, att man här icke förstår att sköta utrikes korrespondens och att direkta fartygslägenheter saknas. Hvad den förstnämnda olägenheten beträffar, så är det en omständighet som lätt kan afhjelpas och likasom mycket annati våra tider reglerar sig sjelft. Dessutom är anmärkningen i allmänhet taget icke så alldeles befogad, emedan här finnas såväl handlande som fabrikanter, hvilka både läsa och skrifva de i handeln mest förekommande främmande språk. Deremot kan invändningen om direkt sjölägenhet så tillvida vara rigtig, som en sådan är oeftergifligt behöflig; men man har vid framkastandet deraf förglömt, att 2:ne fartyg redan gå härförbi på utrikes ort, som komma oss till nytta i fall vi erhålla stapelstadsrättigheter; att tvenne andra stå färdige i Carlstad att nästa sommar börja turer på utlandet, samt att vi sjelfve bildat bolag till utrustandet af ett sådant inom nödig kort tid. Man vill äfven veta, att nödige kapitaler felas för en utrikes handel. Välan! så kan det verkligen synas, isynnerhet för dem, hvilka fasthänga vid sina gamla vanor och bruk: men detta inkast har en gång förut ramlat för påstötning af den yngre viljan och spekulationsandan, och vi hoppas att sådant kan ske ännu en gång. Dessutom är det häricke meningen, hvarken att vilja bygga Rom på en dag eller ens i tidernas längd, utan blott att försöka hvad man förmår; och denna önskan bör väl icke klandras eller motarbetas. Vinner man icke på affären, så bör föga derpå kunna förloras; och hvad som blir säkert är, att man vinner erfarenhet och tillfredsställelse i att hafva sökt uppfatta den friare anda till utveckling och kraft, som senare tider framalstrat. Ifrågavarande ärende förevar den 30 sistl. Jan. inför Wenersborgs magistrat till förberedande öfverläggning, och rönte, såsom väl intet annat kunde förmodas, ingen invänning. I sig sjelf är hela detta gamla privilegiiväsen, med olika rättigheter emellan landsbygd och städerna och mellan de sednare sinsemellan, en af de många lemningarne ifrån de gamla skrå-tiderna, öfver hvilkas absurditet sednast Agardh i sitt sista häfte af Sverges Statsekonomiska Statistik gjort en träffande teckning. Numera börjar väl ock detta temligen allmänt inses, så att en begäran om stapelstadsrätt väl icke lärer hädanefter komma att förmenas någon stad, som derom gör framställning. Alldraminst bör detta kunna ifrågasättas i afs. å Wenersborg, som väl bör kunna göra anspråk på stapelstadsrätt likaväl som Karlstad och Kongelf. — Rörande det i Helsingborg den 30 Januari hållna jernvägsmöte, meddelar Ö.-P.: Jernvägsmötet härstädes var ganska talrikt besökt. Ryttmästare Tornerhjelm föreslog, efter ett sakrikt och väl motiveradt anförande, att Helsingborg måtte, för den händelse R. St. vid nästa riksdag besluta stambanans fullbordande mellan Jönköping ech Malmö, anslå 50,000 rdr bko. Handl. A. Pettersson önskade anslaget höjdt till 66,6663 rdr bko; d:r Stenkula och konsul F. Rooth m. fl. till 100,000 rår bko, hvilket sistnämnde förslag enhälligt antogs, och bestämdes vidare att dessa medel skola användas för anläggande af bibana härifrån i riktning åt Remmarlöf, såvida det visar sig att denna bana först kan komma till stånd. (Härmed afsågs