AA AA — Styckegods. Ukereve, jordens störste sjö. Den bekante missionären Rebmann, som i många år uppehå lit sig i Afrikas östra kustländer, har i trenne bref, alla daterade April månad 1855, till Calwers missionstidning meddelat åtskilliga upplysningar rörande den af nyaste resande i Afrika omtalade, men afingen Europ ännu sedda sjön Ukereve, samt bifogat en på infödingarnes uppgifter grundad karta öfver densamma. Afrikas hjerta — säger ban i ett af dessa bref — Åligger nu ändtligen afslöjadt för våra ögon. Besagda karta framställer en ofantlig sjö eller, rättare, fastlandshaf, som från nordlig bredd sträcker sig till 13, sydlig bredd och från 21 till 33 östlig (Pariser-)longitud, samt upptager en yta af 13,600 geografiska qvadratmil (Svarta hafvet omfattar blott 7860, Kaspiska 7400 och Östersjön 7300 qv.-mil). Sjön kallas af infödingarne Ukereve eller Uniamesi-hafvet. I sydliga delen af densamma ligger on skyhög berg-ö vid namn Kavogo, och dess sydvestliga slutvik kallas Niassa. En annan missionär, Erhardt, är sysselsatt med att utarbeta en ännu noggrannare karta öfver Ukereve, hvilken äfven skall upptaga de olika karavanvägar. som föra till detta fastlandshaf, samt de många folk och stammar, som bo på dess östra och vestra kuster. EE Såsom nämndt hafva hvarken Rebmann, Erhardt eller någon annan Europå med egna ögon kunnat öfvertyga sig om detta ofantliga fastlandshafs tillvaro, men nämnde missionärer hade af infödingar utaf olika stammar samlat en sådan massa af hvarandra ömsesidigt kontrollerande uppgifter rörande densamma, att Ukereves tillvaro såsom jordens största fastlandshaf ej mera kan betviflas. En afnutidens största geografer, Petermann, ur hvars tidskrift vi hemtat denna notis, antager såsom tillförlitligt, att i Sydafrika finnes blott en enda stor sjö, hvilkens delar hitintills ansetts såsom serskilta insjöar och i våra kartverk blifvit upptagne såsom sådane. Såsom ett prof på infödingarnes uppgifter meddela vi följande, som angår Ukereves sydliga slutvik: Ukereves sydligaste utlöpare är så smal, att två personer på hvar sin sida om densamma kunna ropa till hvarandra. Här är den första färgan, som kallas Zandinge (hvilket betyder: Kom och hemta mig). Den nästa öfverfartsorten norr-ut ligger mellan de tvenne strandbyarne Msauka i vester och Medschangga i öster. Här far en båt öfver endast två eller tre gånger om dagen. Längre norr-ut ligger midt i sjön en ö vid namn Mebazuru (den höga ön) och här är äfven en färgebåt. Vid denna ö landstiger den resande om aftonen, stannar der öfver natten och fortsätter resan följande dag. Nästa öfverfartsort är mellan Zenga på vestoch Gnombo på ost-sidan, mellan hvilka punkter öfverfarten kräfver en hel dag, det vill efter afrikansk räkning säga från första hangället, tills hönsen sätta sig att hvila. Öfverfarten mellan Zenga och Gnombo anses så farlig, att man aldrig. utan under fullkomlig vindstilla vågar försöka den, hvarför icke heller segel, utan endast åror begagnas. Likaledes gå aldrig far och son eller två bröder tillsammans ombord å samma båt, för att sålunda undvika en liktidig död. De resande söka göra sig förvissade om fullkomlig vindstilla på det sätt, att de tre gånger på en dag, morgon, middag och qväll släppa mjöl på jorden. Faller allt mjölet hvarje gång lodrätt till marken, så företages öfverfarten nästa dag. Detta kallas ku demba Niandsonar (att pröfva Niassa). När de lyckligt kommit tillbaka fira de en fröjdefest, kallad Kirosi. En person, som aldrig vågat fara öfver, bekommer spenamnet Kiverenga-Masira (äggräknare).? En gammal rysk profetia säger, att Ryssland skall så länge behålla sin storhet och magt, till dess en af dess hufvudfloder komme att flyta genom Paris. Denna profetia gick i fullbordan i Augusti månad förlidet år ty då gingo genom Paris: Napoleon Eugenie Victoria Neva. Albert sö sr SVA BIRD —