utät en hel gata ull dess Jag nck veta alt alla dessa hus beboddes och ägdes af svenskar. Likaså när jag såg fruntimmer isidenklädningar, ansåg jag dem vara Yankee-qvinnor, till dess jag i svenska kyrkan kände igen dem och så förstod att svenskorna kunna här vara lika fina som amerikanskorna. Denna svenskornas vurm för granna kläder har gifvit pastor Hasselqvist anledning att i sin tidning skrifva en insänd artikel om lyx och öfverflöd, som var ganska helsosam. Hasselqvist gör allt hvad han kan, för att hålla en hög stämning i sinnena hos svenskarne, och han arbetar ej förgäfves. Lifsmedlen bli här dyrare för hvar dag, emedan England köper upp så stora qvantiteter deraf för kriget, och emedan skörden förl. år ej var god. Men engelsmännen må fördyra vårt lif så mycket de vilja, blott de ge ryssen stryk. I år är grödan här mycket vacker, så att man tror att priserna åter skola falla. : En stor del af den amerikanska befolkningen är ännu fiendligt stämd mot England sedan revolutionskriget. Emellertid söka tidningarne visa huru origtig en sådan sinnesstämning är och huru olyckligt det vore för sjeliva Amerika, om England blefve kufvadt af Ryssland. Jag läste nyligen en artikel i sådan anda uti en af härvarande tidningar. När en emigrant kommit hit kan han snart förtjena ihop tillräckligt att köpa land för af regeringen, till 11 doll. pr acre (omkr. 4 rdr rgs pr sv. tunnland). Betalar han kontant får han göra som han vill: bebygga och odla sin farm eller låta den ligga; tager han deremot på några års kredit, måste han bygga och odla samt betala ränta. För att köpa dragare, körredskap och husgeråd, samt bygga hus och stängsel, behöfver han alldraminst 700 doll. Det blir i alla fall i knappaste laget, äfven om farmen icke är större än att han reder sig med en plog, Detta kallas att taga claim på land. Ett annat sätt är att gå långt in i Vesterns vildmarker, der man kan odla och bråka så mycket man behagar, utan att läta regeringen eller någon veta något derom. Efter några år komma dock alltid folk och upptäcka den odlade farmen, och måste, om de vilja köpa densamma af regeringen, gifva ersättning för den nedlagda arbetskostnaden, eller ock kan odlaren sjelf köpa den af regeringen. Ett annat sätt är att köpa jord i en ny stad, t. ex. några acres efter 10 doll. pr acre (dock mycket olika på olika ställen), bygga derpå ett litet hus för 1 å 200 doll. och efter några år få dubbelt, ja 3a 4-dubbelt betalat, alltefter som staden tillvexer och jernvägar byggas. Under tiden kan ägaren nära nog lefva på denna jordbits afkastning och behöfver använda mycket ringa tid till dess brukning. Kor kan man iägå utan att äga någon jord alls, ty på prairierna, der visserligen hvarje bit har sin ägare, men en ganska stor del är ohägnad, kan man fritt gå och slå gräs och köra hem för vintern, utan allt åtal, emedan höet blefve eljest oslaget och uppbrändt om hösten eller våren med en s. k. prairie-fire (ängs-svedje-eld), hvilken under höstqvällarne ger prairiernas innebyggare ett präktigt skådespel, likt den grannaste illumination. Arbetare, som sysselsättas på dessa prairier, få äta sina middagar midt under solbaddet som beduiner. IIär ske åtskilliga lustiga saker på jernvägarne. Än springer lokomotivet fram och skär hufvudet af ett svin, som af misshugg kommit in på trainen; än ligga här kor och oxar ihjälkörda af lokomotiverna. Detta kommer väl att fortfara till dess stängseln, som af svenska arbetare blifvit planterad på båda sidor om vägen, hunnit växa upp och tätna. Kompaniet får dock alltid betala sådana skador. Afven olyckshändelser inträffa icke sällan, i det någon vagn löper ur spåret och störtar öfverända. Sådana olyckor ske, då skenorna icke äro nog säkert fastspikade, utan böja sig åt sidan. — Ett lokomotiv drader 25 å 30 stora vagnar — man kunde kalla dem torparlador — fulla med spanmål, trädvaror, oxar, svin, får, m. m. Huru skulle det vara, om allt detta skulle forslas hundradetals mil med små svenska bondhästar? Derföre anses också jernvägar här oundgängligt nödvändiga af alla jordbrukare. Ett lidande som här ofta drabbar svenskar och gör dem oförmögna till arbete, är ögonsjukdomar, som inträffa om somrarne och kunna räcka i flera månader. Man brukar skydda sig derför genom att lemna öfverläppen orakad, ett bruk, som amerikanaren dock mycket ogillar, emedan han sorgfälligt rakar öfverläppen, under det han bär stort och tätt, merändels vanställande skägg på hakan. När amerikanska bonden bär mustacher, ser han ut som en svensk officer, men icke som sol2