hugga ved åt ångbåtarne, hvilket brukat gifva god förtjenst, har afstannat, derigenom att vattenståndet i den stora floden varit så lågt, att ångbåtarne ej kunnat gå. Mången här i trakten går på arbete till de rika Jansenisterna på Biskopshill, hvilka ha en betydlig handel här med spanmål, fläsk samt trävaror (plank och bräder). I Galesbury arbeta många Svenskar på jornvägsstationerne (Depots), der de få 11 doll. om dagen, dock utan föda, när de arbeta för enskilte entreprenörer: de som arbeta för kompaniet få endast 1 doll. Vanliga kostnaden för husrum och föda är i Galesbury 21 doll. i veckan, sällan 2; på allmänt värdshus är det dock dyrare. Vårarbetet hos Farmers, som består i körningar i åkern, är ej hårdt, men svårare är arbetet å nya farms med stängsel, som består deri att pålar nedsättas tätt invid hvarandra i jorden. Om hösten under trösken fär en legokarl 3 doll. och fri föda. En del jernvägsarbeten utföres af en slags arbetschefer, som kallas Basar, hvilka ofta hafva eget lokomotiv och materialer, samt aflöna egna arbetare. Vissa af dessa arbeten pågå äfven under vintern. — Efter arbetets slut om qvällarne samlas arbetarne ofta och kasta boll, så som studenter eller gymnasister i Sverge. Basen, som vid arbetet gör ingenting annat än ser på, är då ofta med i leken såsom anförare. Svenska och Norska arbetare äro mest eftersökta i Amerika. Irländarne hafva deremot ett dåligt rygte, ty de äro dels osnygga, dels mycket vilda, så att utanför deras kojor i Chicago ofta lära anträffas lik af deras mördade landsmän, utan att mördaren kan upptäckas. På denna grund blifva de ock sällan eller aldrig mottagna hos Farmers. Om Sverge känner man i allmänhet i Amerika ingenting mer än att Jenny Lind är derifrån. På värdshus vid landsvägarne ser man gemenligen porträtterna af tre märkvärdiga personer: Napoleon, Washington och — Jenny Lind. När jag, på ställen der man förr ej sett någon svensk, uppå tillfrågan upplyst att jag var från Sverge, så har man nästan alltid utropat: Oh from the same land as Jenny Lind!, och om det varit någon, som icke alls hört talas om Sverge, så har någon mer kunnig upplyst, att det är Jenny Linds fädernesland, och dervid hafva alla antagit en mild och intresserad uppsyn. Men här finnas också bönder, som känna . lika mycket och mer om Sverge än mången äfven bildad svensk om Amerika. En mjölnare i Viscounsin, som varit mycket ifrig att erhålla ett besök af mig, framlade för mig en kartbok, der han kände namnet på -hvarje land, och då vi kommo till Ryssland började han tala om Carl XII:s bedrifter. Jag såg sedermera samma mjölnare sjelf arbeta i sin qvarn och det som en hel karl. Sådan är Amerikanaren. Här i Galvy känner jag ock en man, Yankee till börden likasom den förre, hvilken gerna talar om tolfte Carl och säger det vara roligt att få tala med en Svensk, som vet något om sitt land, ty då han talat med andra Svenskar, så hafva de ingenting vetat derom. Denne man är timmerman, bygger med egen hand hus och säljer dem, än på det ena, än på det andra stället. Om morgnarne går han, enligt amerikansk sed, upp och eldar spiseln och kokar frukosten. När den är färdig kommer hustrun ut, sömnig och trumpen, och kan sen hela dagen banna sin man, som på amerikanskt vis lider allt af sin hustru med tålamod, under det han ej skulle: tåla hundradedelen af en karl. Amerikanska qvinnorna äro orimligt lata och röra sig dåsigt, emedan de äro vanda vid uppassning af karlarne. De sednare laga dock i allmänhet ej till maten, men att elda spigeln och mjölka korna tillhör dem alltid, hvaremot qvinnorna tillreda maten och laga kläderna både åt husbonden och arbetarne. Här bor en gammal skoflickare, som känner väl till Europas geografi och vet att svenskarne voro bland de förste inflyttare till amerika. Han talar ofta om förhållandena i Mexico, der hans broder var under det sista kriget. Denne har berättat honom huru de fattige der (i Mexico), afkomlingar efter de af spanjorerne underkufvade indianerne, lefva af röfveri. neml. de som ej arbeta på spanjorernes egendomar, hvilka måste med stor kostnad skyddas med ständig vakt emot röfrarne (guerillas). Emedan der råder en mycket torr väderlek, utom under den korta regntiden, måste åkrarne der vattnas, såsom de ängar i Sverige, der ängsvattning blifvit införd. I Wiscounsin var jag under en vandring nära att gå vilse på en stor gräs-slätt (prairie), men råkade händelsevis på en liten farm, som ägdes af en fransman, hvilken här bodde på egen torfva, köpt för penningar, som han här BA I a TT. 0 —