Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 januari 1856, sida 2

afbrutna grenar, qvistar och löf beteckna för det uppmärksamma ögat slyktingens väg i skogens irrgångar. Läggen märke till detta, och om nattens mörker hindrar er följa dessa spår, så afvakta vi dagen, och då ätager jag mig sjelf att finna villebrådet. Skogen har många taggiga vexter; de skola fånga flikar af qvinnans klädning och ännu säkrare visa oss rätta kosan .. Qvinnan förrådes af sin klädning, liksom lejonet af sin mahn. Jag har talat .. Nu till handling. Banditerna skyndade genast att utrusta den nya expeditionen. Malacea lättade ankar och styrde kurs i riktning mot Cheribon, vestligt från Samarang. Grefve Raymond varseblef från sitt observatorium denna rörelse och förmodade, att sjöröfvaren, troende sig npptäckt, ämnade sig till ön Madura och åtminstone for denna natt uppsköt sitt angrepp. Men eftersom malajiska sjöröfvare under alla omständigheter förtjena misstroende, iakttog Raymond alla försigtighetsmått, som hans operationsplan föreskref, och ämnade ej låta söfva sin vaksamhet af en ofta bedräglig sannolikhet. Nätterna äro långa under equatorn, och i tolf timmars mörker kunna många brott begås, många planer ändras. Malaccas mörka skugga sväfvade ötver viken och försvann bakom den andra udden. (Forts.)