neutralisation och att Ryssland ( oer Saat hafva något emot att älven gå in derpå, då neutralisationsprincipen redan erkänts och tillumpats af England och Förenta Staterna. Det at Constitutionels korrespondent citerade exemplet erbjuder ingen fullständig likhet med förevarande fall. De vatten, som England och Förenta Staterna öfverenskommet att neutralisera äro de stora insjöarne Erie, Ontario 0. 8. v. och denna neutralisation har ägt rum under helt olika omständigheter. Den har varit resultatet af en gemensam och frivillig öfverenskommelse emellan kabinetterna i London och Washington. För att båda fallen skulle ega fullkomlig likhet med hvarandra, måste neutralisationsfrågan uppgöras emellan Jurkiect och Ryssland ensamme utan någon inblandning af de andra makterna. Detta är äfven föreslaget i ryska cirkuläret den 22 December. Men en sådan uppgörelse torde imellertid möta stora svårigheter. Först är det vigtigt att tillägga, det Turkiet, enligt korrespondenten i Constitutionel, endast samtycker till svarta hafvets neutralisation under det vilkor, att neutralisationen ej skall utsträcka sig till Marmora-sjön, hvilket skulle tillåta Turkiet att i Konstantinopel, d. v. s. tätt vid inloppet till svarta hafvet hälla en så ansenlig flotta som det behagade, en fördel, som Ryssland ej kunde åtnjuta. Om det vidare är förhållandet, hvad som från flera håll försäkras, att vestmakterna äro fast beslutna att ej medgifva den ringaste mildring i de vilkor som innefattas i grefve Esterhazys propositioner, så är en förmodad enighet emellan Ryssland och Turkiet beträffande svarta hafvets neutralisation längt ifrån tillräcklig att återställa freden. Engelska tidningarnes språk blir allt mera krigiskt. De sysselsätta sig isynnerhet med nästa års östersjökampanj. Amiralitetet har låtit publicera en officiel förteckning på de fartyg af hvilka flottan skall bestå. Den innefattar denna gång icke mindre än 228 kanonångbätar. Times erinrar om att östersjöblokaden kostat England 20 mill. utan attlemna något resultat, påstår det vara en oafvislig nödvändighet att angripa Kronstadt och derigenom tvinga zaren att hålla en 100,000 man overksamma vid Nevas mynning. Intagandet af Kronstadt är nu ej mera omöjligt, säger Times, och Nelson skulle hafva bemäktigat sig densamma, tillägger den, utan ångans tillhjelp och utan att understödjas at en så förfärlig armada. Den ministerielle Morning Post för precist samma språk. Enligt Leth. Cor. har den 2 dennes från Berlin skickats en kurir, kapten Bauch, hvilken skulle medföra depescher, som underrätta ryska regeringen om föremålet för öfverste Manteuffels sändning till Dresden och Wien. i de mindre tyska staternas hållning. För en tid sedan lutade de åt vestmakterna, i hopp att derigenom underlätta fredsverket, hvilket ett ögonblick hade utsigt att lyckas. Sedan detta hopp börjat gå upp i rök, synas de återvända till sin förra hållning af en sträng neutralitet. DANMARK. Länsgrefve Fredrik Marcus Knuth till Knuthenborg afled d. 8 Januari, endast 42 år gammal. IIans frånfälle har i brödrariket väckt stor sensation. Grefve Knuth var nemligen icke blott en menniskoälskande och i sitt enskilta lif välgörande man, utan, såsom det heter i Fxedrelandets? minnesruna öfver honom, den ende danske adelsman, som genom otvetydiga handlingar ådagalagt, att han var en nationel och fri folklig utveckling uppriktigt och ärlig ttillgifven man. Redan år 1840 bevisade han detta genom att underteckna petitionen till Roeskildska ständerförsamlingen, om en konstitutionel statsförfattning, och ådrog sig härigenom hofvets missnöje. Ilans förnämsta politiska verksamhet började under Marsdagarne år 1848. I spetsen för de utländska angelägenheterna behöfdes en man, som med ansedd borgelig ställning förenade klokhet, mod, ihärdighet och framför allt trohet mot Danmarks sak; valet föll på honom, och såsom alla partier erkänna, kunde denna vigtiga post under sådane förtviflade omständigheter aldrig anförtros åt en samvetsgrannare och ärligare vilja. Grefve Knuth deltog såsom minister i danska grundlagens utarbetande och var alltsedan det konstitutionella statsskickets trogne kämpe. Fiedrelandets nekrolog öfver den utmärkte mannen slutar med följande ord: ÅAkta Dansk och ärligt frisinnad, ädel i sin sträfvan, klok i sitt handlingssätt, i sitt yttre framträdande försigtig, ja nästan blyg, var hans hjerta varmare och hans vilja kraftigare än de slestes. Hans förtidiga