Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 januari 1856, sida 1

De fridiöse på Java. Ar Måry. (Forts. fr. föreg. N:r). Paul öfversatte grefvens ord på malajiska för dem af sina nya vänner, som ej förstodo franska. — Lita på oss! svarade de. — Vet ni, hvad som är att göra? fortfor grefven; — vi läro nu fjorton man, det vill säga en liten arm. Vi måste hålla vakt om natten, och enhvar af oss bestrider i sin ordning denna tjenstgöring. Det hvilar alltid ett slags klarhet öfver hafvet äfven under de mörkaste nätter. En sjöröfvare bör alltid kunna upptäckas på ett visst afstånd: han skall eå kunna falla ned öfver oss säsom från himmelen. Sasnart vakten upptäckt något på afständ, skyndar han tillbaka och väcker oss . , och vi skola stå lärdige med vapen i hand före landstigningen. Förslaget emottogs med enhälligt bifall. Strimm hoppade af glädje vid tanken på att få plundra en rötvare. — Mina vänner, tillade grefven; — jag utber mig att få börja vaktgöringen, i afton efter solnedgången. IIVad beträttar ordningen, i hvilken de n fö igt skall bestridas, skall lottdragning afgöra den. Madame, fortfor han, vändande sig till grefvinnan, — qvinnorna äro dock uteslutna från krigstjensten. Ä Samtalet blef nu allmänt och lifligt: man hade också mycket att säga hvarandra, mycket att rädslå öfver. Nybyggarne lomnade icke siranden, förrän klockan på palissadporten ringde till atonmäliid.