Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1856, sida 1

öfrerste van Milgem af llenri Conscience. (Forts. fr. treg. N:o.) öfversten öppnade en byrälåda, tog er en hand full Napolconer, lade dem på ett spelbol, som stod bredvid Johan, och sade: — Se här, min vän, det är ej en allmsa, jag gifver er; det är en obetydlig belöning få den vänskap, ni i en förfluten tid visade min dtter. Vägra ej att emottaga denna lilla summa at n man, som vill vara er vän och beskyddare. Johan såg först på spelbordet, sedar på öfversten, suckade djupt och sade med ett sraktligt leende: — Guld, aldrig annat än guld! Han kastade derefter en blick på sin:trasiga kläder och tillade: — Ja, guld skulle vara mig nyttigt. Jag kunde köpa andra kläder och belöna henne, sm tagit vård om mig. Men icke destomindre, min erre .. bespara mig denna förödmjukelse! Afer hand vill jag ej emottaga några penningar, vore de också en lösesumma från döden. Modan Johan yttrade dessa ord, had han sakta dragit sin hand ur Theodoras, och dennnga flickan hade, upprörd och darrande, sjunkit ne på en stol,