öfrerste van llilgem af llenri Conscience. (Forts, fr. föreg. N:0.) Pastorn skakade på hufvudet och teg en stund; derefter fattade han ånyo ynglingens hand och tilltalade honom i följande ordalag : — Johan, svara mig bestämdt, ja eller nej! ... vill du förblifva i dist nuvarande själstillstånd eller ej? Du vet och vör vara fullkomligt öfvertygad, att Theodora aldrig kommer tillbaka — och kommer hon, vore det desto sämre; hon är en rik dome och du en fattig bORdson. Din sjukdom är derför en verklig galenskap. — Ack! huru skall jag kunna glömma? Säg det, min far! — Åstundar du det verkligen? — Af tela min själ, ty numera äro mina drömmar endast galla och bitterhet. Förtvislan uppfyller min varelse. — Nåväl, visa, att du har mod, och du skall bli frisk. Lyd din mors önskningar, följ mitt råd: begif dig till Mecheln!) — Det blir min död, min far. — Hvarför? L) Stad med katolskt prestseminarium.