Article Image
na. Det beror af deras, för oss okända, planer och tillgängar. Värt deltagande hvarken bör eller behöfver utsträckas till annat än Finlands besättande och försvarande, samt utförandet af de, som vi vilja kalla det, ströfiåg på ryska kusterna, hvartill de allierade flottornas öfverlågsenhet och vår egen, synnerligen skärgårdsflottans lämplighet, lemnar så fördelaktiga tillfällen. Finlands krigstheater lemnar icke tillfälle till hvarken operationer af så öfverdrifna massor, som i surstendömena Polen, Liffland, o. 8 v. En arms af t. ex. 20 å 25,000 fransmän och lika många svenskar och norrmän, skulle vara tillracklig för att både utdrifva den ryska styrka som der kunde besatt landet, och sedan hindra ryssarnes återinryckande. Den skulle med slottornas bitrade, lyckas besätta så tillräckligt antal fasta punkter, att till och med ett vinterfälttåg (hvilket i alla fall å ryska sidan snarare låter säga sig än göras) af den kunde uthärdas. Man säge hvad man vill: Finland skulle ej uthålla såsom våra fiender! Men hvad, som mest af allt skulle skada och försvaga Ryssland, vore det sätt hvarpå ingalunda en stor, men deremot lätt en mindre, efter de allierades transportmedel låmpad landtarme, kunde och borde användas till anfall. Det är icke endast antagligt, utan vi våge påstå, säkert, att om samtidigt med Finlands besättande, de allierade med drift och omtanka ordnade sina transportsartyg så, att inoch utskeppningar skyndsamt kunde utföras, vore dertill en styrka af 35 till 40,000 man, allt som erfordrades, för att bereda Ryssland sådana svårigheter, att efter några månaders ströskrig d.t skulle vara mera uttröltadt, än genom en på vanligt sätt uthällen ärskampagn mot armå6er på hundratusental En sådan mindre, men väl utrustad och för hastiga rörelser, samt lätt emoch debarkering tjenlig krigshär, skulle kunna afpassa sina företag så, att dess anfall aldrig kunde förekommas, dess framgång på den anfallna lokalen vore säker, dess fördrifvande åter medföra tör fienden stora anstrangningar, dis lokationer, tröttande marscher, o. s. v. sedan likväl expeditionens mål oltast vunnits och fienden redan sett sina smärre kustbevakningskorpser slagna, förlorat betydliga förråder, och flerastädes sina befästningar förstörda, och befolkningarne bringade till missbelåtenhet och ovilja mot en öfverhet, som ej förmådde att freda dem för de allierades ständigt förnyade anfallsbesök. Det är för detta slags guerilla krig i stort, som Ryssland säkert darrar långt mer än för inryckandet af en 200,000 man stark armå i Polen eller Lithauen; och det är för ett sådant, som äfven biträdet af en mindre svensk vapenstyrka kunde erbjuda de allierade ovärder liga fördelar; dels i fall efter Finlands besättande, dylika anfalls företag kunde derifrån utföras på södra stränderna af finska viken och mellan Wiborg och Petersburg, dels om från södra Sverige och Gottland dylika kunde snabbt och ofta beredas till Lifländska och Kurländska kurstorterna. Det är dessutom, genom vår skärgårdsflotta, som vi mäktigt kunde bidraga till den största och nödvändigaste handling, som de allierade måste utföra, om de skola lyckas komma till sitt mål — nemligen Cronstadts förstöring; och vilkoret äfven härför, är att de, med oss gemensamt, utföra, föregående ryska härsmakten skingrande och försvagande, ströftåg. Sedan man vid sådana, efterhand slagit spridda bevakningstrupper vid Libau, Riga, Reval, Wiborg, m. fl. och ett nytt slag vid Narva nedstämt ryska modet, samt för Petersburgs säkerhet stora härmassor behöfvas qvarhållas der, och vid Wiborg, vid Systerbäck, o. 8. v. då först blifver anfallet mot Cronstadt lofvande seger och af en afgörande vigt; derefter kunna de allierade hoppas, att vinna sitt mål, att betrygga Europa mot czarernas eröfringspolitik, att sätta de nordiska rikena i stånd att för framtiden värna sin sjelsstandighet, sin frihet och sin kultur, samt att sjellve se sig befriade från dessa blodiga offer och dryga utgifter, som de nu nödgas bära för att godtgöra felstegen i en politik, hvilken alltför långe och tåligt fördragit Rysslands maktlystnad. Den Norrköpensiska petitionen. Rörande denna petition, för hvilken de goda Norrköpingsboerna blifvit så grymt miss

21 december 1855, sida 2

Thumbnail