gta sig. Det finnes likväl fin dossel, till qvalitet och pris vida öfverlagsen den s. k. korderoyen, så att skyddet derå ofta understiger 163 Z. Sådant oaktadt icke allenast fortfor den inhemska tillverkningen af detta väfnadsslag, utan har t. o. m. det sista året skats med 10,000 alnar, under det artikeln korderoy, som ännu är förbjuden, minskats med nära 20.000 alnar. Dessa uppgifter äro hemtade utur hallrattens i Norrköping tillverkniagstabeller för år 1852, 1853 och 1854, af hvilka jemval tydligt framstår huru Norrkopinas tillverkningar icke på långt när äro tillräckliga för en tiondedel af vår befolknings behof.Tilleggande blott för vår del, med afseende å det sorgligt rygtbara Norrköpings intresset, som så många år lyckats hålla landet under sitt ok, att i år Norrköpings fabrikanter icke på långt när hunnit eslektuera alla beställningar, anföra vi tillsist, rörande den omnämnda petitionen, följande yttrande utaf en af våra Stockholms korrespondenter: Ni har i Götheborg säkert hört talas om Norrköpingsboarnes verkligen ingifna petition om bortagandet utur tulltaxan af rubriken andra slag i fråga om yllevasnader. Petitionen stödjer sig på uppgisna origtigk:eter och missbruk, hvartill tullbehandlingan enligt deana rubrik skall hafva föranledt. Men det är ej blott denna enstaka rubrik vid yllevaror, utan hela uppställningen af kategorier och rubriker under samsa ta artikeln väfnader, som ifrån början till slut är bakvänd och ytterst felaktig; och hvarföre understödde ej Norrköpings representanter vid sednaste riksdag, hvaribland dock en var ledamot af Bevillnings Utskottet, bemödandet att få denna röra, detta mischmasch redt och ordnadt, samt enkla, sakrigtiga och sörnufliga indelningar, kategorier och rubriker införde? Mad borttagandet blott af rubriken andra slag är ingenting på det hela och för det allmänna hjelpt; det vore blott prohibitionen, som återigen genom denna enstaka förändring skulle vunnit och kommit ett ytterligare steg framåt. Rikets ständer mäste vil nästa riksdag gripa sig an och rensa detta Augiasstall. Redan att helt enkelt ant: ga norska tulltaxans uppställning, indelningar och rubriker i afseende på väfnader vore ett stort steg framåt, och ändock kan saken utan svårighet göras än bättre och enklare. Om åtminstone detta parti utaf tulltaxan blefve sardigt från den gemensamma komiten, så att det kunde till ständerna öfverlemnas! Att i afseende på siden , bomullsoch linneväfnader samt tricotarbeten komma till stånd med ett sammanjemkadt tariffprojekt, möter ock så ringa svårigheter att dertill blott tyckes erfordras några timmars sysselsattning för komiterade. Svårare blir sammanjemkningen i afsenrnde på yllevafnader, och Norrköpingsintresset är så starkt förskansadt inom komiten att derpå icke är att tänka, hvarföre väl också sammanjemkningen faller i afseende å de öfriga väfnadsslagen. Det tillhör fördenskull rikets ständer att sjelfva taga saken om hand, det blir säkert enda hjelpen.