Article Image
korthat följande: Tschertschenlevserna hade åtskilliga gånger vågat angripa den ryska kordonglinien, och general Kucharenko fick derför af general Philipson befallning att qväsa packet. Kucharenko sammandrog d. 22 Oktober vid sastet Konstantinowsk en kolonn, hvars styrka ej uppgifves, men som medförde 6 kanoner och 8 raketlavetter. Med denna styrka tågade han mot Tschertscheniewsiska orten Edepzukai, der de argaste al röfrarne innästlat sig, lyckades obemärkt gå öfver Ku ban och nattetid angripa en by, som sköslades af kosackerna och uppbrändes. Men skot ten hade alarmerat de närbelågna byarne, och sfienden — för att begagna ordalydelsen i Philipsons rapport — strömmade från alla sidor tillsammans; den afdelning, som förstört byn, ilade att förena sig med den öfriga ko lonnen, som drog sig tillbaka. De i betydlig massa församlade Tscherkesserna förfö!jde icke kolonnen, men skickade sina ryttare att kringgå morasen och invänta våra (ryska) trupper vid mynningen af bergpasset. General Kucharenko besköt fienden med två kanoner och fyra raketlavetter, deras hopar spridde sig, men förenade sig åter, småningom förstärkte af nya ankomlingar, samt öppnade på oss en häftig eld. Emellertid fortsatte vår kolonn långsamt (2) och i ordning (2) reträtten, förföljd ända till skogen af Tscherkesserna. Anlanda till skogsbrynet, störtade sig bargsboarne med utomordentligt raseri på vår eftertrupp och angrepo den med sabeln i hand. Vid det ta tillfälle blef Schamyls anhängare GadschiGhakoi-Gadsch dödligt sårad, under det han uppeldade Tscherkessernas stridslust. llarefs ter drog sig den uttröttade fienden tillbaka och började nppsamla de lik, som lågo strödde på hela vår återtågslinie. Vår förlust vid anfallet oeh i den heta striden under reträtten är obetydlig. Tschertscheniewserna och deras bundsförvandter Chamischewiserna förlorade 200 man i döde och sårade. (Huru general Kucharenko bar sig åt, för att göra denna beräkning, nämnes icke.) Marskalk Pelissiers telegrafdepesch om Ryssarnes anfall på de nära Tschernajas källor beligna byarne Baga, Urkusta och Skvaka har fullständigt följande lydelse: Jag erhåller följande depesch från den 1:ste divisionen af I:sta korpsen kommenderande generalen: Två till tre tusen man insanteri och fyra till fem hundra ryttare hafva denna morgon (den 8 December) i dagbräckningen angripit Baga, Urkusta och Skvaka. Efter en timmas lislig handgevärseld drog sig fienden tillbaka, lemnande i våra händer 30 fångar, bland hvilka 2 officerare. Dessutom har han förlorat i döde och sårade ett mig obekant antal. Vår sorlust är af ingen betydenhet. Den anbesallda successiva aflösningen af de på Krim varande franska trupperna mot nya regementer har redan tagit sin början. Två nya divisioner, den ena under general Chasseloup Laubat, den andra bestående af brigaderna Jamin och Labadie, hafva-redan anländt till Krim, för att ersätta de afgångna gardesoch infanteridivisionerna. Kejsargardet, som deltagit i alla affärer af betydenhet under Krimska fölttåget, räknadt från slutet af April 1855, då cet ankom till Krim, har köpt sina lagrar med betydliga förluster, ty det uppgifves under denna tid hafva förlorat 140 officerare och 2,471 man i döde och sårade. Enligt den ryska berättelsen om det förut omtalta bombardementet af den vid Azowska sjön belägna staden Jeisk den 5 November, hade de allierades ångare och mörsarebätar förstört byn Glafiwroska i Jeisks grannskap, samt uppbränt 81 och skadat 64 hus i sjelfva staden. En ansenlig qvantitet hö hade äfven blif vit lågornas rof. Engelsmännens landstignings trupper angifvas till 600 man och blefvo enligt rapporten med förlust tillbakaslagne. Ryssarne uppgifva sig under hela bombardementet endast lidit en förlust af 12 sårade, bland hvilka skolmastaren af 12:te klassen Schinkarenko. De sednaste i ryska tidningarne ossentliggjorda utdragen ur surst Gortschakosss operalionsjournal innehålla intet annat anmarkningsvärdt, än att de allierade hetas bedrifva sina arbeten på sydsidan af Sebastopol med utomordentlig verksamhet, och bland annat uppfört ett väldigt mörsarebatteri midtemot fort Konstantin. Om explosionen i Sebastopol den 15 November säges hlatt aft dÅdancamma varat gea nu. Å

20 december 1855, sida 2

Thumbnail