Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 december 1855, sida 2

Jag vill emellertid fortsätta: Det har hitiotills varit brukligt att låta en gammal hofman åtfölja denna dyrbara tronsport; men i år är det föga passande att biottstalla en gammal man för reseäfventyr på vägar, som siendtliga ströfkorpser göra osäkra. Under namnet Martinelli har derför en ung markis, som brinner af begär att skaffa sig utmärkelse och vinna befordran, fått denna beskickning sig apsörtr dd. Han sjelf är helt och hållet okunnig om dess beskaffenhet och skall ej erhålla upplysning derom förrän i Petersburg, som är målet för hans resa. Fåfänga, stolthet och andra skäl skulle annars utan tvifvel förmått honom att afsäga sig denna beskickning, som hen inbillar sig vara politisk. — Ack, min stackars Bousvoisin! utbrast Warner; jag begriper pu alltsammans bet ligger någon nedrig hofintrig, någon svart håmd under detbär. Du måste vara hatad vid hofvet; för att nedsätta dig och gö.a dig löjlig, afskickar man dig med en docka . ja en docka måste det vara . . . och en hop fruntimmerskjortlar och andra persedlar, medan du tror att ditt ärende är politiskt. For vägra fruntimmerskjortlars skull utsätter man dig för äfventyret att bli skjuten ! Det är nedrigt! Emellertid skall jag lemna detta papper till generalen . . . Måhända torde det rädda hans lif ... ryska hofvet, med hvilket vi äro i fredliga förhållanden, rekommenderar honom åt det österrikiska. Hans öde stannar på generalens ansvar. Öpversten tillkallade en kapten och befallde honom begifva sig till generalen med papperet. — I detsamma instö:tade Bousvoisin, blek och förfärad i salen. Intet uppehåll! Ingen nåd! ropade han; jag vill genast bli arkebuserad. O, min vån, min vän ! — Hvad står på? Hvad har händt? sade Warner. — Jag will bli skjuten .. Kommendera fram en