Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 december 1855, sida 2

att den vid Kertsch stående engelskalturkiska korpsen förstört stora ryska förråder, efter att hafva jagat på flykten den ryska styrka, som tjenade till dessas betäckning. Denna uppgift berodde på ett misstag eller rättare en förblandning med en annan tilldragelse, nemligen affären vid Gheisk, hvilken förut blifvit omsörmalt. Nu har mon följande ytterligare detaljer, lånade ur en till M. Herald adresserad skrifvelse, hvilken är daterad d. 5 Nov.: I går angrepo fartygen ÅArdent!, Weser och Curlew den åt hafvet belägna sidan af nystaden Gheisk. Alla marinsoldater och allt d.sponibelt manskap försändes på kanonbåtar till det inre af limanen, Recruit, Cracker, Grinder och Boxer angrepo gammalstaden. Vi inlupo på morgonen i limanen, i det vi underhöllo en lislig eld, som besvarades från de utanför staden anlagda varggroparne. På eftermiddagen landstego vi på en till venster belägen udde och uppbrände tullhuset jemte flera andra stora byggnader. Några ryttare utkommo ur staden och angrepo våra båtars manskap, som just var sysselsatt med uppbrännandet af nämnde byggnader, men utsattes för den mördande elden från våra fartyg, och talrika hästar utan ryttare visade oss snart hur säkert vi rigtade. Det lyckades vårt folk ett su lända sitt verk innan de åter inskeppade sig, emedan det fiendtliga kavalleriet icke kunde hålla sig länge på udden, och när nattens skuggor nedsänkte sig på landet, kunde vi tydligen se, att gammalstaden stod i lågor, hvaraf följde, att det angrepp, som utförts utaf andra delen af vår eskader, likaledes lyckats. I dag närmade sig ångbåtarne staden. Den är mycket stor och väl byggl. Sedan vi en timmas tid bombarderat den, läto vi vårt folk arbarkera. Klockan 10 började våra so dator sramrycka; när de dock kommo i stadens grannskap, emottogs främsta kolonnen af en så försårlig eld, att den var nära deran att kastas öfverända. Det blef oss snart klart, att fiendon gjort ett utfall med öfverlägsna stridskrafter, och att våra trupper voro utsette för saran att afskäras. Löjtnant Ross från skeppet Weser tvekade ej ett ögonblick att till hvad pris som helst sätta sig i förbindelse med dem, i det han längs fronten af platsen ilade dem till mötes. Denna rörelse räddade allt, ty vi kunde se huru från detta ögonblick Ryssarne tillbakaföstes och sjelfve sväfvade i fara att omringas. Under hela dagen försvarade sig våra trupper i de af dem intagna positioner, och staden stod på många punkter i lågor. Afven samtliga väderqvarnarne jemte en fabrik antändes. Vi hade en hård dust, i det Ryssarne på en utsträckning af circa 3 mil underhöllo en förfärlig artillerield, och vi skulle hafva lidit betydligt, om icke flera skogsdungar och höjder tjenat oss till betackning. Sedan vi förstört allt hvad som kunde förstoras, verkställde vi klockan half 3 vårt tillbakatåg och inskeppade oss åter, emedan vi insågo nödvändigheten af att hålla oss terrängen öppen. Ehuru fienden hade ett ganska betydligt antal trupper istaden, aktade han sig dock, tillsolje af den lexa han föregående dagen erhållit, att förfölja oss eller på något sätt angripa oss under vår reträtt. Vi hafva förstört ofantligt mycket egendom för fienden och dödat många menniskor för honom. Vi skola, såsom jag hoppas, snart angripa en annan ort. Angreppet på Gheisk har kostat oss I död och 3 svårt sårade. Enligt belgisk-ryska bladet le Nord, således en auktoritet som i detta fall ej bör kunna jafvas, voro ryska bataljonerna efter utrymmandet af Sebastopol sammansmälta ända till 264 man. men voro nu åter kompletterade till cirI ka 600 man. Det är redan bekant, att vid sett antal regimenter, som deltagit i Sebasto pols försvar, flera bataljoner ersatts genom landtvärn. Från Kalisch i Polen skrifves, att, ehuru man hittills af ryska berättelser ej kunnat se, om några trupper finnas i norra Krim, år det likval fullt säkert, att såväl Perekop, som äfven de från Perekop till Eupatoria genom steppen ledande vägar, äro väl besatta och betäckta af trupper. Inträffar en sträng vinter skola dessa trupper vara högligen att beklaga, enär byarne, der de ligga inqvarterade, äro i det jemmerligaste tillstånd, och veden måste hemtas från aflägsnaste trakter. Ryska Invaliden meddelar följande berättelse om Omer Paschas operationer i Asien och affären vid Ingur: Under sednare hälften af Oktober började de under Omer Paschas befäl stående, i Suchum Kale landstigna trupperna en ansallsrörelse mot Mingreliens gränser. Trupperna marscherade i tvenne kolonner: den ena längs efter stranden mot Ånaklea, den andra på ryska vägen öfver Ozarza, vid mellersta Ingur. Totalstyrkan af dessa trupper utgjorde 28,000 man infanteri ach 2,000 man kavalleri, jemte 26 kanoner. Den 20 0O taher vigada sio lätta fjendtliga skaror