Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 december 1855, sida 1

— Är det möjligt i denna uthungrade stad? — Som sagdt, du finner der ett fårlår, som tillhör mig. Det är redan på stekspettet. Sätt dig bredvid detsamma och skänk det dina ömmaste omsorger. Vi äro här så godt som i Tyskland, der man äter köttet rått. Se derför till, att det blir väl stekt. — Skall ske, herre. — Leonhard! — Hvad befalls? — Du skall vidare draga upp en butelj Bordeaux. — Två, om herrn behagar. — Må göra. — Jag tackar ödmjukast, sade Leonhard. — Hvad tackar du för? — Åh .:. det var af höslighet . . — Tackar du för Bordeauren? — Ja, jag är född i Bordeaux, skall jag säga. Just som Leonhard var på tröskeln, vände han sig om och närmade sig ödmjukt sin husbonde. — Herrn! — Hvad vill du? Hvarför går du icke? — Herrn har uttryckligen befallt mig, att i hvarje stad, der vi äro tvungne att Stadna, skall jag påminna herrn ... — Hvad då? — Att herrn är helt simpelt en reseexpedit och ingenting annat .. — Javäl . . —