Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 december 1855, sida 1

————————— ————— — bet är då odragligt! utropade den resande. — Svara dem, att den innehåller parsymerier, ty det har jag sagt åt den näsoch frågvise vardshusvarden. Dessutom . . hvad angår det dem? Hvad är det för folk, som förfölja dig med frågor? — Musketörer, dragoner, busarer . . satar, som, då de fråga, vanta sig helt annat svar än: hvad angår det er? ... Oss emellan, husbonde, kunde ni väl ändå säga, hvad som är i den andre vagnen ... — Ingenting annat, än det, som är der. — Det förstås . . men oss emellan, husbonde . ... — Du får ingenting veta. — Annars kunde ni hysa fullt förtroende till min tystlåtenhet ... — Jag tror, du också har blifvit nyfiken! — Nej, bevars, herre. — Akta dig! — Jag vill aflägga ed på, att jag icke är det minsta nyfiken, eftersom ni icke tillåter mig det. Jag skall aldrig försöka utspana, hvad den andra vagnen innehåller. — Om du understode dig något sådant! — Har herrn något vidare att befalla? — Ja, att du går ut i köket . . du finner der ett fårlår . .