— Värdshusvärd! jag vill genast ha frukost . och seen ett rum för min egen räkning. Källarmästar Brock förde handen till bomullsmössan och svarade den resande: — Rum sade ni, min herre? Sådane finnas här icke lediga. De äro alla upptagne af franska officerare. Men hvad frukosten beträffar, så — — är den redan uppäten. Österrikiska officerare lensade mitt visthus rubb och stubb i går afton. — Huru? — De åto upp alltsammans och skulle slukat servetterna också, om jag varit nog oförståndig att ge dem några. — Är det då omöjligt att få härstädes, hvad jag behöfver? — Omöjligt. — Men jag är en gäst, som betalar. Hör . ej? Pengar, silfver skramlar i mina ficor ... — Sillver sade ni? återtog herr Brock betanksamt; — det blir mig mycket svårt att — Jag uppväger era tjenster icke med silfver, utan guld . . . Men gör då inga flera invändningar! — Guld sade ni? ... Hvad behagar min herre till frukost?