Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 december 1855, sida 1

— Men, kära du, betänk, att De Tre Solarne då också skulle brinna upp! — Kors! det tankte jag icke på, sade Margotin. — Försigtighet, Margotin! Försigtighet! Då må vi heldre låta vårt värdshus stå öppet lör hvem som behagar, och söka ställa oss väl in hos båda partierna. Om dehär våldsamma förändringarne fortfara längre, skall du kalla mig Broc, när Fransmännen äro här. — Ja, patron. — Och Brockman eller Brockschneider, när Tyskarne husera här. Ser du, en sådan der liten namnförändring skall kanske sörskasla oss ett hyggligare bemötande af de hårdhändte krigsbussarne, som behaga taga sitt högqvarter här. Såväl Tyskar som Fransman skola anse oss för landsmän, förstår du. — Jag begriper. Men jag, som heter Margotin och gerna ville hafva min andel af detder hyggligare bemötandet, huru skall jag kalla mig på tyska? Källarmästare Brock ref sig i håret, likasom han velat framleta ett svar ur bomullsmössan. — Margotin ... Hvarför heter du Margotin? Det är kinkigt att göra ett tyskt namn af Margotin .... Matgotmann . . det duger icke .... För tusan! Jag skall kalla dig Fritz.