Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 december 1855, sida 1

— Icke annat? Då hade ni ju ej beh. söka så länge. — Och för att rigtigt inbilla dem, att är en äkta landsman, skall du säga appetit, nar talar med Fransmän, men abbedid, när språkar med Tyskar. Förstår du? — Lida bå mig, batron! — Prafo, Fritz! Men far icke en vagn d öfver torget? Du, som har goda ögon, se ter ... — Io, minsann, två vagnar ... De komr från Frankrike. — Det här är just att välja rätta tiden f resor, anmärkte herr Brock; — huru se va narne ut? Äro de gentila? — Ån. si och så. Det är sannolikt en sm kramhandlare, som kommit hit ... En pe son stiger ur. Placemejoren aflordrar hono hans papper. — Det är ett kinkigt ögonblick. — Åh nej, de äro i ordning . . i sullsta dig ordning. Placemsjoren återgifver hono dem. De båda vagnarne fortsatte färden öfver to get och stadnade utanför Tre Solarne, ot samma person, som nyss stigit ur, steg nun för andra gången, gick fram till värden oc sade i liflig ton: