satt manskap fördrifsven ur varggroparne på Bielosarainäset; dess för inrymmandet af 200 man beräknade 8 poster blefvo förstörda och 11 vackra båtar äfvensom ett stort fiskeri i nårheten af staden Alti uppbrända. Vid lika tid förstörde Recruit icke långt från Mariapol 2 stora fiskerier och några vackra båtar soch på aftonen voro Engelsmännen sullständigt herrar öfver den enda del af kusten, vid hvilken Ryssarne försökt att befästa sig. Då I frosten redan börjat — skrifver kapten Osborne — hoppas jag att de före nästa vår ej skola vara i stånd att åter eröfra sin terräng. De utomordentliga ansträngningar, som fienden gör, för att åter kunna idka fisket vid denna kust, utgöra ett bevis för dess vigt. Flera gånger eskorterafj2 till 300 soldater stora båtar, hvilka jemte fiskredskap och fiskare befordras på fordon, dragna af oxar. Fisken blir, så snart den är fångad, straxt förd på kärror till det inre af landet, och när man betänker, att vi blott på en enda landttunga förstört cirka 100 fiskarebåtar, så kan man deraf göra sig ett begrepp om det storartade sätt, hvarpå fisket bedrifves på denna kust. Såsom bevis, att fisk utgör en ganska betydlig beståndsdel al ryska soldatens kost, vill jag blott anföra, att vi vid första förstörandet af militärdepoten i Genitschi sistlidne Maj förefunno flera hundra tunnor saltad och torkad fisk. I en berättelse, daterad Genitschi den 12 Oktober, förmäler chefen å kanonbåten Weser, löjtnant Commerell, att han den 10 Oktober seglat genom Genitschi-sundet och vid floden Kara-Su och Salghir förstört 400 tons spanmål och furage. Löjtnanten och det manskap, med hvi!ket han landstigit, blefvo, när de efter förrattadt arbete drogo sig tillbaka, så hårdt ansatta af kosacker, att de med knapp nöd undgingo fångenskapen. Rörande den stora explosionen i Sebastopol den 15 dennes har man följande 2:ne depescher, den ena från marskalk Pelissier och den andra från engelska härens nye besalhafvare general sir W. Codrington. Pelissiers i Monitören meddelade depesch lyder i sin helhet på sätt som följer: Vär s. k. qvarn-artilleri-park i närheten af Inkerman, har i går (d. 15), omkring kl. 4 på eftermiddagen, till en del förstörts genom explosionen af 3:ne magasiner, hvilka tillsammans innehöllo 30,000 kilogr. krut, 600,000 patroner, 300 fyllda granater och annat krigsförråd. De kringslygande eldgnistorna förorsakade en eldsvåda i den närbelägna engelska artilleriparken. Afven der egde partiella explosioner rum. Omkring kl. 6 voro de engelska och franska arbetarne herrar öfver elden. Vår förlust år 30 döde, deribland 2 officerare, och ungefär 100 sårade, deribland 10 officerare. Huru smärtsam denna förlust än är, så kan man dock lyckönska sig, alt en sådan tilldra gelse ej haft allvarsammare och svårare söljder. Liksom nästan alltid i dylika fall är det svårt att veta, hvilken orsaken varit till första explosionen. Denna händelse är säkerligen ganska beklagansvärd; våra förråder äro imellertid så stora, att armåens resurcer derige nom icke i någon väsentlig mån lidit. Codringtons depesch har följande lydelse: En ganska häftig explosion af ett krutmagasin i franska belägringsparken har egt rum i går (d. 15) omkring kl. 3 (2) e. m. Elden meddelade sig vår i grannskapet befintliga belagringspark, i hvilken visserligen ej fanns något krut, men vä! ett antal fylda skeppsbomber, af hvilka de flesta undanskaffades; förlusten i menniskolif är dock betydlig. Den stora explosionen slungade kulor öfver vår be lagringspark och ett antal 1:sta brigaden tillhöriga baracker förstördes fullkomligt, dock icke genom eld. Alla offfcerare och manskap ilade genast till stället och arbetade med rastlös ifver, och när jag kl. 7 aflägsnade mig, var all fara förbi. Dödad är under-militär intendenten Yellow af konsliga artilleriet jemte 21 under officerare och soldater; sårade 3 officerare och I läkare samt 116 underofficerare och soldater; 4 soldater saknas. ENGLAND. Hertigen af Argyle har efter den till generalguvernör i Ostindien utnämnde lord Canning blifvit generalpostmästare med bibehållande af sin befattning utaf hemlig sigillbevarare. Laboucheres utnämning till kolonialminister hannar allaänt 44 i.i