Red:n un dviker helst att ingå i nägot genmäle på denna uppsats, hvars vackra syfte och anda vi erkänna lika villigt som de deruti uttalade satsernas öfverensstammelse med vår Augsburgiska bekännelse. Ett genmäle skulle neml. åter föra oss in på det dogmatiska området, der vi likväl, på detta rum, ogerna inträda, om vi ock låtit förleda oss att ett 6. gonblick glömma vår föresats i detta hänse.ende. Tiden synes oss dessutom icke vara inne för upptagande af dessa diskussionsäm nen, då vi hafva så mycket annat, som förut bör utageras. ee RAA RR