sjungningen, fastän icke kan nekas att det är på god väg. Vid quasi-galaspektaklet, som gafs på kongl. theatern för general Canrobert, begärdes folksången icke mindre än tre (s:r 3) gånger — och exeqverades naturligtvis. Säge man då ej, att Stockholmarne, om de än någongång slå sig på rabulism och skaffa glasmästarne litet förtjenst, icke aro på det hela ett mycket loyalt folk. Mätt på artigheter afreser visst generalen härifrån; man kan vara belåten med mindre. Sjelfva ryska missionen följde på Stjerneldska soiren det höga exemplet, såsom ni vet. Och hvad som öfverträssat allt annat är, att till och med vår hushållsaktige öfverståthållare, som annars aldrig låter ertappa sig med sådant, gaf för generalen en splendid fest i sitt vackra hotell. Det skulle förmodligen visa generalen, att vi, om äfven i smått, kunna göra något som liknar Seine-presektens verldsbekanta lysande fester i hotel de ville. Får nu se huru hofvet i Köpenhamn och de goda danskarne skola bära sig åt för att tasla med oss i jubel och artigheter. Dock jag hade så när glömt, att det icke är slut med höflighetsbetygelserna i Sverge för det att generalen afreser från Stockholm. På alla ställen der generalen tager nattqvarter under sin resa landsvägen till Danmark, är en hedersvakt för honom redan kommenderad. HIvad som skall skänkt generalen mesta tillfredsställelsen härstädes säges vara, att han funnit vårt artilleri i så godt skick. Den exercis med ett par saltpjeser, som utfördes på artillerigården gal honom stort nöje, och han uttalade också sitt bifall. Han sträckte der äfven sin undersökning till de minsta detaljer, och granskade ytterst noga både remtyg, betsling och skoning. Den afgörande vigt artillerivapnet äger i nutidens krigförande rättfärdigar den uppmärksamhet generalen företrädesvis ägnade deråt. Men, hörer jag er redan oroligt fråga, kom det då icke längre än till artigheter? Har ej generalen rest härifrån med något annat än minnet deraf? Härom kan jag, såsom ni lätt finner, för närvarande icke veta mer än ni. Men hafva vi tålamod och noga gifva akt på tidens tecken, så få vi väl snart mera klarhet. ITrots alla nu hela tiden bortåt gjorda icke-neutrala demonstrationer, tror jag dock ännu ej neutraliteten vara bestämdt gifven till spillo och kastad öfver bord, huru starkt än popularitetsbehofvet stimulerar, ja rent af ängslar. Allt hvad som gjorts och sjeskats, är för uppenbart anlagdt på effekt, har för mycket tycke af, som jag nyss sagt, demonstration, för att icke ingifva misstanken att det till en god del kan vara en manöver för att komma upp i popularitets-vinden och i någon mohn retablera det förfärliga intryck, som gjorts på opinionen af mycket annat och sednast af de Schinkel-Bergmanska Minnena. Så förvissad jag är och många med mig, att man vid en rätt allvarsam påtryckning från vestmakterna genast sadlar om och går med dem, så är min enskilda mening dnnu densamma som uttryckes i den märkvärdiga artikeln i Fzedrelandet