Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 november 1855, sida 1

till min fars enda lefvande slägting, hans systers man, lord de Vere. — Men hade er mor slägtingar i Paris? — Nej hon var icke fransyska — på en diplomatisk beskickning till Stockholm, lärde min far känna min mor, hon var Svenska. — Svenska, upprepade lady Isabell förvånad, och ni har aldrig varit i Sverige? — Aldrig, ehuru min morfar ofta bjudit mig dit, jag känner ingen håg att fara åt Norden. — Ah, nu mins jag, sade lady Isabell, barons morfar är excellencen, grefve Stjernfeldt , som en tid var minister i Madrid? — Ja, han är nu mycket gammal och bosatt i Stockholm. — Var er mor hans enda barn? — Hans enda dotter, men han har en son som är i kabinettet i Stockholm. — Lady Isabell sydde flitigt på en mörkröd ros, som tog sig förträffligt ut på den hvita botten. — Vet baron, hvad jag skulle göra i barons ställe? — Säg, mylady. — Jag skulle låta lord Edgar fara ensam till Paris, och sjelf fara till Stockholm, och se min morfar innan han dog. (Forts.)