Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 november 1855, sida 2

—Xg — — land skulle äterlemna till honom konungariket Armenien och hans privata domäner, utan gjorde äfven påstående om ersättning för diamanter till ett värde af 100,000 franes. som de ryske generalerne skulle fråntagit bonom. Den usla pension af 500 francs i månden, som Ryssland erbjudit honom för att blifva af med honom, afsade han sig högsint i dessa proklamationer. Slutligen har han ock på franska språket utgifvit en mycket svulstig beskrifoing på sin skiftesrika lefnad, som ovilkorligen påminner om äfventyren i tusen och en natt. I denna skrift gifver han sig sjelf följande titel: H:s Kgl. Höghet prins Lon Jacques, furste af Armenien, prins af Koricosz, prins af Georgien, prins af Lousignan-Roupignac, furste af Gapan, presumptiv arfvinge till Armeniens krona. I trotts af dessa många titlar, har Joannis dock icke försmålmt att draga fördel af borgerliga personers gifmildhet. Enligt de bref, hvilka funnos hos honom, har han äfven stått i förbindelse med de politiske sipktingarne i London, dem han erbjöd ett förbund med de armeniske, kaukasiske och tscherkessiske solkstammorne, och i synnerhet korresponderat med Louis Blanc. När furstarne ej mera ville bjelva henom, ville hin så om landsflyktig vända sig till de landslyktige. Att man så snart kom under fund med hvem bedragsren egentligen var, härledde sig från den omstärdigheten, att hans papper utvisade, det ban förut burit namn ef furst Koricosz och von Koricosz. Polisen föll nemligen då på den idsen att efterspana honom under detta namn, och sålunda läste man i det bekanta preussiska polisbladet för 1847, under rubriken -Koricosz, följande efterlysning, som utan allt tvifvel gäller arrestanten: aKoricosz, enligt föregifvande furste och Czarewitsch af Armenien och Georgien, ättling af Leo den sjette och kejserlig rysk officer. Han kom den 24 Oktober