Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 november 1855, sida 2

genom sin svaghet, ty då de hade kunskap om våra arbeten, hade de bort oroa oss. Först kl. 7 på morgonen syntes de erinra sig vår närvaro och aflossade hela salvor ur kanoner af groff kaliber. Lyckligtvis träffade de ej någon, men jag kan garantera, att kulorna och granaterna slogo ned midt ibland oss. Detta varade tills kl 9. När de derefter sågo linieskeppen och de flytande batterierna nalkas, lemnade de oss i ro, för att begynna samspråket med flottan. När jag såg detta, kunde jag icke hålla mig ifrån, att äfven spela min rol och skickade mot fästningen en femtio skarpskyttar, hvilka gjorde ryska artilleristerna ansenligt afbräck. I 2 å 3 timmar hade vi ett skådespel, för hvilket mången nyfiken skulle betalt stora summor. Tre flytande batterier, J eller 8 mörsarebåtar, krigsskepp af hvarje storlek beskjöto med alla sina pjeser denna fästning, som svarade efter bästa förmåga, men synbarligen alltmera grusades. En eldsvåda förstörde kasernerna och alla byggnader i det inre. Det ligger någonting förfårligt i vårt artilleri. Nar amiral Bruat såg allt i ruiner, afsände han (d. 17) en båt med den hvita parlamentärslaggan för att för andra gången uppfordra till dagtingan. Under det underhanulingen pågick och när ryska generalen svarade, att han ej skulle gifva sig, utan förr spränga krutmagasinet i luften, förlorade garnisonen sin hållning. Ungefär 100 soldater framkommo genom en till hafvet ledande port och uppställde sig på något afstånd från oss. Vi gingo dem till mötes och förde dem till den kommenderande generalen, dem följde många andra. Ändtligen utryckte hela garnisonen och lemnade kommendanten ensam qvar. Till sist kom äfven han misslynt. Han är en kraftig gubbe, som skulle hafva försvarat sig till sista man. När man föreslog honom att skicka ryska soldater tillbaka till fästningen, för att afhemta bagaget, svarade han häftigt: Nej! nej! inga ryssar I Sedan kastade han flera gånger nyfikna blickar på våra jägare och utropade: präktiga soldater! De sist uttågande Ryssarne hade förmodligen plundrat bränvinsmagasinet, ty de voro fullkomligt druckna och hade sina kantiner fylda med bränvin. Det låter sig icke bestrida, att de visade föga militärisk anda; de kastade sina patronkök på marken och vräkte sig sjellva i sitt öfverlastade tillstånd ned bredvid dem. Märkvärdigtvis var det äldre soldater, som gåfvo detta föredöme; de yngre visade mera värdighet. Enligt en berättelse, som meddelas i Times om Kinburns eröfring, skulle det icke varit kommendanten Kokanovitsch, utan hans närmaste man i befålet (en polack) och några artilleriossicerare, som velat försvara fäåstnin an till det yttersta och slutligen spränga den i luften. De hade dock blifvit öfverröstade i krigsrädet. Det omtalas för öfrigt äfven i denna berättelse, att många af garnisonen vid uttågandet ur fästningen voro mycket öfverlastade och derföre visade sig glada och lustiga. Besättningen syntes ej kunna räknas till kärntrupper; många gubbar och pojkar sågos ibland den. En af Times korrespondenter har åtföljt expeditionen och om den lemnat en utförlig berättelse, i hvilken det heter, att så häftig elden emot Sebastopol stundom varit, kan den dock i kraft, intensitet och storartad effekt aldrig jemföras med den som af den allierade flottan riktades mot Kinburn. De flytande batterierna öppnade elden omkring kl. 4 10 på förmiddagen med ett förfärligt brakande; isynnerhet ett af dem utmärkte sig hela dagen genom regelbundenheten, precisionen och kraften af sin eld. Dessa batterier måste på ett lysande sätt hafva bestått profvet, ty vattnet stänkte upp öfver dem i alla riktningar i höga pelare. Kl. 10, 10 min. öppnade mörsarbåtarne sin eld och kl. 11, 10 min. uppsted en eldsvåda i den långa kasernen och spred sig I hastigt från den ena ändan af fästningen till den andra och fordref artilleristerna från deras pjeser, under det tillika smärre explosioner ägde rum i det inre af fästningen. Kl. 11, 15 min. nedskjöts ryska flaggan och upphissades icke åter. Amiral Stewart på Valorous och franska amiralen (den andra i besalet) på Asmodee, följde al 11 ångare, ini seglade i Cherson-bugten och afskjöto sina sulla lag mot batterierna, som de passerade. Eldsvådan rasade starkare, närd genom bomber och raketer, och kl. 12, 35 min. utbröt en ny eldsvåda i fästningen. Vid lika tid toI go flottans 9 linieskepp ställning framför den emot sjön liggande sastningsfronten, hvilken ) redan var starkt skadad genom elden från de — —555—7 storisk personlighet och genom sina legitimations pap