var herr Caleb Cusbing, justitieministern i För:ta staterna, till generalprokuratorn vi Filaj3elsias distriktdomstol aslätit stränga instrukjoner med anledning af Engelsmannens ickryeringsförsök i Amerika för sin arm på Krim. dessa instruktioner, som andas den största hitterhet mot Storbrittanien, heter det, att amerikanska styrelsen af den engelska fordrat upprättelse för sin kränkta nationalära, hvarjemte generalprokuratorn anbesalles att ej tillåta engelska konsuln vittna i den process, som blif vit öppnad mot de brittiska varfvarne. För att belysa denna amerikanska regeringens hatskhet mot England, uppstaller Times en jemförelse mellan tonen i dessa instruktioner och i den not, som engelska kabinettet tillställt det amerikanska, och hvari det förra i försonande ord :lag beklagar, att dess agenter ej ställt sig unionens lagar till efterrättelse. Times förebrår engelska styrelsen, att den ej haft vaksammare öga på sina agenter, men uppmanar den på samma gång att utan fruktan upprätthålla Englands värdighet och rattigheter, samt appellerar för öfrigt till amerikanska folket, för att få ett vänskapligt slut på en misshällighet, som aldrig borde kunna ega rum mellan tvenne folk så förenade genom blodförvandtskap och gemensamma intressen. Under de pågående valen i Unionens olika stater hafva Know Nothingarne segrat på alla punkter af Kalifornien, men deremot i Pensylvanien blifvit slagna ur brädet af demokrater na. I Baltimore i Maryland har en blodig kon slikt, liknande den i Louisville, egt rum mellan dessa partier. Kansas har varit vittne till nya blodiga sammandrabbningar mellan forsaktarne och motståndarne af slafveriet. Enligt underrättelser från Mexico af den 8 Oktober hade Alvarez, som vid sitt anryckande mot hufvudstaden väntat sig motstånd af garnisonen derstädes, tvärtom blifvit emottagen med hyllning af densamma. Hans första regeringshandling var att afskeda besalhafvaren ölöer garnisonen general La Vega och öfverlemna befälet åt general Conde, hvarefter han organiserade en ministere, bestående af Ocampo utrikesminister, general Commonfort krigs-, Suarez inrikesoch Prieto finansminister. l JAPAN. Detta land bar såsom bekant varit hermetiskt tillstängdt för främlingar, alltsedan på 1600-talet katholska missionärer genom religiösa tvister åstadkommo oreda derstådes, och endast Holländarne hafva sedan dess haft tillåtelse att med ett visst antal handelsfartyg årligen besöka en par Japanesiska hamnar — en tillåtelse, som de förvärfvade genom den förklaring, att de ej voro kristne utan Hollandare. Regeringen i Nordamerikas förenta stater var den första, som beslöt att förmå japanesiska styrelsen till en ändring i detta system och lyckades verkligen genom en till Japans farvatten afsänd flottilj under commodore Perry att utverka ett fördrag, som undertecknades i Mars 1854, enligt hvilket kuststäderna Simoda och Hakodadi skulle vara öppna för amerikanska fartyg och ett visst område kring dessa städer tillgängligt för amerikanska medborgare. Enligt de sednaste öfver San Fransisco och New-York ankomna underrättelser har emellertid japanska styrelsen utdrifvit ur landet trenne amerikaner, som i enlighet med ofvannämnda fördrag trodde sig ha rättighet att bosätta sig i landet. På de föreställningar, som med anledning häraf gjorts, har nämnde styrelse svarat med en särdeles skrufvad tolkning af fördraget. Förenta staternas regering har således blott att välja emellan nya underhandlingar eller att med våld bringa Japanesarne att taga reson. Sannolikt väljes den sednare utvägen, och i hvilketdera sallet tager man för gifvet, att eu ny expedition kommer att utrustas, för att understödja Amerikanarnes anspråk. Det blir desto svårare för Japanesiska styrelsen att ej lemna dessa gehör, som det påstås, att densamma redan asslutat ett fördrag med Ryssland, äfvensom Frankrike och England, hvilkas eskadrar nu kryssa i Japane siska farvattnen, stå i begrepp att med godo Har anda utverka sjo kommersiella förmåner