sdom, en Broman, sast en Broman i smått, d. ä. icke ullt så politiskt rasande, så befängd, så omöjlig som denne. Doktor Wallin kan dock gå långt när det gäller; det har han visat vid mer än ett balsbrytande tillsahe. Eu sådant subject borde belönas, och Ausås pastorat blef hans lön. Detta pastorat, nyligen und sluppet en hufsudstadsprest, hade nu andra resan med icke så liten pluralitet kallat till kyrkoherde innehafvaren af första rummet å förslaget, en af stiftets lärdaste prestmän, ypperlig författare, begåfvad predikant, känd och värdered sedan länge af pastoratets befolkning och således redan en gång sorut af allmänna förtroendet till platsen kallad. Nu bar Ausås åter fallit i händerna på en utlefvad Stockholmsprest. Hans utnämning synes nästan prejudicabel, äfven för hans extra medsökande, t. ex. för theologie dr Anders Sandberg, och theol. docenten C. V. Skarstedt. Dr Wallin har emeller id fått en vacker pension på gamla dagar i detta Ausås, som renderar: i årlig tionde cirka 540 tunnor säd, i penningeinkomster c:a I,333; rdr bko och öfriga intrader minst 100 s. m., en summa således emellan 7 och 8,000 rdr bko. Ett annat stort pastorat, Qvidinge-Sönnarslöf, har tillfallit en ung Småländning, reg mentspastorn, doc. och bibliotheks-amanuensen m. m. magister Samuel Heurlin, son till biskopen öfver Wexiö stift. Regementspastorn är född i Wexiö 1820, bar tagit pastoralexamen med högsta betyg infor Wexiö högvördiga Domcapitel och är tvifvelsutan en lärd man. Men bans medsökande t. ex. contractsprosten Thornberg, som hade församlingarnes nära Dog enhälliga kallelse, är född 1802, blef prestvigd 1825, då hr HBeurlin var 5 år gammal, regementspastor 1532, kyrkoherde i Ramdala vidlyftiga pastorat och contractsprost i Ramdala 1840; samt collega schole mag. S. O. Sjögren, född 1811, prestvigd 1840 och alltsedan 1835 trägen arbetare i lärdomsskolan, hvarjemte ban ofta äfven biträdt iförsom ingens tjenst, med 40 års meriter, hvaremot Heurlin endast hade 19, äro ock väl documenterade män. Hvarför har br Heurlin blifvit dem båda föredragen ? Gäller hans faders förord ännu så mycket på bögre ort, ännu efter allt hvad man vet honom hbändt hafva? Den 8 sistl. September tog det mäktiga, stora Ryssland en marklig skada — huru länge skall det inre Ryssland florera i Sverige? Vet icke hr Anjou hvad klockan är slagen i Europa? Det tredje rangpastoratet i Lunds stift, Löderup, bar tilldelats collega scholz mag. Carl Em. Höckert, visserligen en förtjent man, som arbetat i skolverket alltsedan 1839 och som i past. examen erhållit betyget Laudatur, men — ena förslagsinnehafvaren, prosten Brorström, som vid prestvalet erhöll nästan enhällig kallelse, är ordinerad 1830, räknar 26 års enkla meriter, har ganska godt pastoralexamensbetyg, har från trycket utgifvit åtskilliga allmänt erkändt goda predikninsar, är en af stiftets bästa predikanter och utmärkt skicklig katechet. Säkert missunnar ban ej en gammal vän dess vunna befordran, och säkert blir hr Höckert lika samvetsgrann och ostrafflig såsom församlingslårare, som han varit det på den plats han i 16 år innehaft i Carlshamn, men — hvad skola Löder upsboarne säga? Dock, detta rör ej vederbörande. Jag ger bönderna så många som hoppa och nicka, sade en gång en högt uppsatt man, då man lät honom första att en viss åtgärd möjligen kunde väcka ond blod hos allmogen. Hvad kommer det regeringen vid, om folket knotar, om församlingen klagar, om publicisten grälar, om allmänna vettet fördömer, om historien uppskrifver den ena oefterrättligheten efter den andra?