udld VVS 19 91191 SPANIEN. Folkrepresentanternas beröring med sina kommittenter under den tid cortes varit hemförlofvade synes på dem hafva utöfvat ett lyckligt inflytande. De tycks hafva återkommit till hufvudstaden med en lugnare, allvarsammare sinnesstämning och en värdigare uppfattning af sitt ansvarsfulla kall. Man hyser äfven bättre förhoppningar om resultaterna af denna session, än af den föregående. Ehuru progressisterna förenat sig och försöka att bilda ett mäktigt parti, mer eller mindre fientligt emot regeringen, betvislar man likväl icke, att denna disponerar öfver majoriteten, i synnerhet om den fullföljer en demokratisk riktning och något modifierar sin personal, såsom det redan varit i fråga, dock alltid med bibehållande af Espartero och ODonnell såsom grundpelare för de nya kombinationerna. Det officiella bladet offentliggör motiverna för det lagutkast, hvilket för året 1856 saststaller armens styrka till 70,000 man. Bland mo tiverna förekommer äfven orientaliska frågan. Det heter bland annat, , orientaliska kriget kan blifva, om det ej redan blifvit det, en händelve som är egnad att inverka på Spaniens politik ocb intresse. Spanien är visserligen aflägset från skådeplatsen för kampen, men då civilisationens och de moderna upplysningarnes framsteg hafva upphäft eller förkortat afstånden, så gör den direkta och oundvikliga beröring, hvilken nu består emellan alla folk, den fullständiga isoleringen af ett bland dem omöjlig eller skadlig, i synnerhet om vigtiga frågor . afgöras med svärdet. Egentliga motivet för Spaniens deltagande i Orientaliska kriget torde dock vara det behof man tror sig hafva af franska regeringens stöd. Man läser i -J. des Dåebats: Regeringen kommer att begära nödiga anslag till underhållet af de 25,000 man, som Spanien förpligtat sig att lemna vestmakterna, med hvilka det försäkras stå i begrepp att underteckua ett alliansfördrag, om det ej redan skett. Underhandlingarne hafva länge fortgått i Paris och Madrid och slutligen, såsom man tillskrifver oss, ledt till målet. Flera gånger hafva redan några tidningar påstått, att fördraget var undertecknadt, men underrättelsen var förhastad. Sakerna synas nu vara vidare avancerade; alliansen är, såsom man försäkrar oss, afslutad; man skall senare öfverenskomma om spanska armens bestämmelse och tiden för dess afgång. Spanska regeringen har redan utsett expeditions-korpsens anförare; drottningens val har fallit på marskalk Don Mannel de la Concha, som liktidigt föreslagits af Espartero och ODonnel. Saken skall bringas å bane i cortes den 8 Oktober och regeringen påyrka, att den genast diskuteras. Ministrarne äro beredde på stormiga diskussioner; de veta att de skola möta en talrik opposition, men de räkna på majoritetens understöd.Till ,LIndep. Belge skrifves från Madrid under den 4 dennes, att regeringen skall begära 200 mill. realer af cortes för utförandet af fördraget med vestmakterna. Flera ansedda talare, såsom Rios Rosas, Manuel de la Concha oeh Prim, skola hafva förbundit sig att understödja regeringen i denna fråga. Enligt Bruils finans-plan skola accisoch förbrukningsafgilterna icke återställas i sitt sfalla förra omfång. Han beräknar derför ock inkomsten af dem, som förr utgjorde något öfver 200 mill. realer. till blott 140 mill. I synnerhet vill han blott lågt beskatta de nödvändigaste lifsförnödenheterna. Grundskatten, som de förra styrelserna ämnade nedsätta, skall deremot, enligt Bruils plan, inbringa 34 millioner mera än förut; vidare vill han pålägga alla embetsmän en bevillning af 12 7 utaf deras löner. Ett särskildt förslag af Bruil afser förvandlingen af banken St. Fernando i en -Spaniens allmänna bank med ett effektilt kapital af 200 mill. realer och bemyndigande att utgifva sedlar till ett belopp af 600 mill. Denna bank skulle hafva filialbanker i 11 af Spaniens förnämsta städer och regeringen förbehålla sig rätt att på orter, der ingen silialbank existerar, inrätta cirkulationsbanker. Regeringen har i Catalonien låtit kungöra att l hvarje ort, som i myndigheternas händer öfverlemnar en lefvande eller död Carlist är berättigad att få en af sina invånare befriad från krigstjensten. Ett af cortes redan godkändt lagförslag rörande politiska flyktingars vistande i Spanien bestammer, att hvarje flykting af denna kathegori skall mottagas i Spanien och ej vara underkastad någon bevakning, så länge han ej konspirerar emot spanska regeringen. lidit. AMERIKA. Man finner i Newyorker-bladet -Weckly-Herald följande teckning af tillståndet i Mexiko: -Underrattelserna från Mexiko gå till d. 1 Sept. Hufvudstaden och provinserna äro i en Civilguvernören i Madrid, Sagasti, har al