samt ett quodlibet ur Webers opera Oberon. Anrikes N yheter. Götheborg. Enligt telearasdepesch från Söderköping hade ångfartyget Arvika tagits af grund och införts till dervarande docka, hvarest fartyget undersökts. Det troddes i morgon blifva färdigt, sedan en ny jernplåt insatts i hatten. En ringa del af laddningen har tagit skada. Professor Michoult gifver i afton sin andra representation å theatern. Den i Söndags gifna var temligen talrikt besökt, och den närvarande publiken uttryckte vid flera tillsallen sin belåtenhet. be af herr M. utförda kemiska och fysikaliska experimenterna, hvilka beledsagas af en upplysande mundtlig förklaring, äro ganska underhållande och lärorika; de hydrauliska experimenterna, eller vattenkonsterna, åsågos, såsom något för vår publik alldeles nytt, med odeladt intresse. Dessa experimenter äro också i sjelfva verket serdeles vackra, och framkallade isynnerhet den s. k. hydrauliska illuminationen (en mängd olika grupperade brinnande ljus, hvilka medelst vattenstrålar drifvas i höjden) ett lifligt bifall. Hr M:s experimenter förtjena, med ett ord, ganska väl den uppmärksamhet, som sålunda blifvit dem till del såväl här som annorstädes. Af den Kahleiska cykloraman förevisas i afton medeltiden samt den nyare och nyaste tiden. Denna sistnämnda afdelning utgöres af taflor, framställande följande scener ur den nyaste krigshistorien: Sjöslaget vid Sinope, stormen i Svarta hafvet den 15 Nov. förl. år samt Sebastopols belägring. Utan tvifvel skola dessa taflor åses med stort intresse. I franska Monitören låses, att baron Bonde den 8 Oktober har haft audiens hos kejsar Napoleon och öfverlemnat honom en egenhändig skrifvelse från konung Oscar. 2ZAe D:r Wieselgren har hos redaktionen af A.B. begärt plats för nedanstående: Ett öppet sändebref till Sverges öfver det höga brådpriset auckande arbetare! En af många bland eder, käre arbetare, för målet att sänka brödets pris, genom att göra bränvinet af så få efterfrågadt, att det slutligen ej kan med vinst tillverkas, hvarigenom ju milliener tunnor säd intvingzus på brönmarknaden, beder att få för eder, som sucken öfver det höga brödpriset, berätta ett svar, hvilket jag nyss fick, rörande sädesutförseln, af en fattig fiskare. På sistl. söndags e. m., då jag anländt till Råå siskeläge, der mer ån 1000 personer bo på en sandrefvel vid sundets kust, för att hålla bibelförklaring öfver 2 Petri 2 kap. i anledning af några mormoners första försök att der sprida den nya Muhamedanismen, ville jag inhemta om jag behöfde varna mot orolighetsandan i anseende till sädesutförseln och frågade, medan folket samlade sig, en gammal fiskare, som stod vid stranden, om der var knot bland dem öfver rättigheten att sälja säd till utlandet. Han svarade då: ÅÅAÅ vej. Viset är det svårt att bjuda 8 rdr tunnan för potates och 15 för korn och böra att man sålt det man haft att salja till bränvinsbrännare, ja svärt att : öra begäras 24 rdr för rågen; men då fräga är om utländningen, som behöfver vår säd, så tänka vi: hvad skulle vi säga, om Sverge haft missäring och dansken derinne — han pekade dervid på Selands kust — hade säd och ville sälja oss den, men våra fattige likar på kusten derinne ville med våld hindra sädens hilförsel? Hvad du icke vill att andra skola gåra dig, det skall du icke göra dem: så hor jag lärt min kristendom. Och jag märkte snart att han talat ur allas hjertan. Betänken, j fattige, som i dag sucken och kanske i morgon srestens att deltaga i vanmäktiga försök att gripa in i lagarnes kugghjul, denne fattige fiskares ord, heldre än att förakta dem tills j torden beredt er fribröd — på en fästning. Undergrafven gerna brännerierna — genom att aldrig afndma deras vara; men unnen ock edra fattiga likar i andra länder bröd för något högre pris än hvad det gäller hos oss! Jorden är Herrans och hvad der uppå är. Huru ofta i sordna dagar måste ej de sattige bland utlandningarne högre betala sitt bröd, derföre att säd för millioner rdr fördes in till oss! Det var ju Guds ande, som lärde Joseph att i goda år spara in säd i Egypten så att der i onda år var säd att sälja äfven till utländske. 1 Mos. B. 41: 38? Må vi ej vara grymmare än egyptierna, än Pharao! Utländningens penning, som inkommer för säd, skall göra det lönande att uppodla vår jord, så att hon kan bära mer än dubbelt mot hvad hon nu bär och priset derigenom sänkas; men under denna dyrtid skola arbetslöner stiga och sedan ej så lätt sjunka, då den under dyrtiden nykter och sparsam blifne arbetaren gör bättre arbete än förut, och de rike aldrig så låtit den vanliga dagspenningen falla, som ett torgpris faller. Då skolen j glädja eder öfver den reform 1855 fört med sig. Lärdomens rot är bitter, men frukten söt. Varen visse: j skolen en dag tacka Gud för detta årets tuktan till rättsärdighet, t. ex sparsamhet, nykterhet och omtanka, kanske verkande hos mången en själsbedröfvelse, för hvilken skäl blir att tacka Gud i alla sina lifsdagar. Esaias 38. 15. Dessa läror har jag nyss haft tillfälle oslentligen förkunna i 6 län i södra Sverge, der de med välvilja afhördes. Må mig tillåtas att på detta sätt yttra dem för sådane menborgare, som jag ej då kunde träffa. Jag hoppas att provinsbladen gerna afirycka dessa ra er, der man anser gogneligt, att detta siskarens sunda omdöme varder allmänt kändt, i hopp att det då varder allmänt erkändt. Helsingborg den 9 September 1855. P. Wieselgren. Z Posttidningen meddelar: Sedan chefen för statens jernvägsbyggnader, enligt erbållen nådig befallning, under den 25 sistl. Sept. PP EE stad (411sJ