a 2 . i den hemlighet, som han på annat satt ej kunde genomtränga. — Nåväl, sade doktorn, kanske du vill taga j alltså ingen etikett, inga onödig som deta forslag oroade. med dig grefvinnans arm, för att rigtigt bevämt och grundligt kunna studera hennes puls? Olympe rodnade och drog handen tillbaka. Louis, alltför sysselsatt med sina tankar, för att känna någon förlägenhet, tog med allvarlig hållning farväl af gretvinnan. — Hvad! reser ni redan? sade fru de Fouchy. — Josg skall nu göra runden bland mina på tienter, svarade doktorn. — Men ... grelvinnan tvekade att fortsätta. — Hvad ville ni säga? — Herr Cöret, vi äro här icke i Paris, återtog O ympe med tillkämpad beslutsamhet; — a umgangessormer, som plåga och oasstanga oss från hvarandra! Jag framställer härmed mitt förslag: res ni till era sjuka och lemna herr Louis här! den gamle läkaren, — En sete a tete ropade — Uvarsör icke? invände fri skuld,sullt och utan att sänka Louis kommer ej till landet, för att studera. ar rädd för ensamheten. Vi skola prata, promenera, tala om fordna tider, ty vi äro ju gamla barndomskamrater, och om Jag under er Jag 1 de Fouchy ob icken; — herr I