Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 oktober 1855, sida 1

—— VV ———— —— — — Cret, huru hon befunnit sig under natten, och hvad verkan de sednast ordinerade medikamenterna visat sig ega. — Jag bar solvit oroligt, doktor, och känner mig allt svagare. Fruktar ni ej, att jag blir blind? Jag försäkrar er, att jag nu knappt kan se: i går igenkände jag ej i början herr Louis. — Allt detder betyder ingenting, återtog doktorn. — Ingenting? . . Iugenting annat än för tvislan! Ni är en förfarlig inenniska, hr doktor ... Ack, hr Lonis, fortfor bon med ett uttryck af barnsligt behag, i det hon drog sin hand ur doktorns; — bistå mig och säg er (cr, att han bedrager sig! Hon räckte Louis sin hvita, till geromskinlighet tarde hand .. han fattade den med öm ilver. — Jo, jo! ni vill ha en bundsförvandt i nin son och forleda honom till vetenskapligt subordinationsbrott. (Forts.)