Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 oktober 1855, sida 2

Få dessa erinringar har ifrägavarande sållskaps förtjente ordförande, hr kapten Kylberg, afgisvit ett svar, deri, rörande frågan om sällskapets om-organisation följande yttras: Uli lasändarens yrkande: det måtte sällskapet söka stödja sin verksamhet på kommunerna, instämmer säkert hvar och en, som kommit till närmare insigt utaf ej mindre föremålen, än medlen för ett Husbållnings-sällskaps verksamhet. Alt saken emellertid är lättare sagd, än gjord, det torde äfven utan svårighet kunna inses af en och hvar, som har aldrig så ringa bekantskap med vårt lands kommunalväsende, och således kommit till oförställd praktisk bekantskap med det slags stöd Hushållnivgssällskapet skulle kunna hafva ott påräkna af kommunaimyndigheter, så qvalisicerade. som de i allmänhet, med få undantag, for närvarande befinnas. Att Hushållnings sällskapet emellertid, sedan dess förnyade tillvaro år 1840, låtit sig angeläget vara, att väcka och lifva den anda inom kommunerna, hvarförutan någon vexelverkan näppeligen lärer kunna vara åt påräkno, derom torde hvarken Insändaren eller någon annan söreteelsernas opartiske åskådare, vara Okunnig; likasom ej heller om Beredn. utskottets bemödanden att, medelst tillvägabringandet afs. k. kretsasdelningar i äsflägsnare delar af länet, söka tillsinna sällskapet så väl nödig bekantskap med de föremål, för hvilka det i dessa hade at verka, som önskligt Stöd af den kraft, hvilken är att söka i en upplyst, soch endast som sådan, aktningsbjudande solkvilja. Det torde tillåtas oss, alt i afseende å detta hr kapten Kylbergs yttrande göra ett par erinringar. Vid flera af våra riksdagar har fråga varit väckt om inrättande af länsnåmnder. Vid den sednaste riksdagen hade detta förslag den framgång, alt det blott strandade på en liten minoritets i Bondeståndet motstånd. Detta var mycket att beklaga, alldenstund lånet (oassedt den ofullständiga och bristfälliga länsindelningen) utgör den mellanlänk, som borde förena den mindre kommunen, :oknen, med staten. Organismen är här gilven. ben första kommunen är secknen, med dess socknenämnd, vald på allmän seckenstimma. Iarpå borde följa 3 . Ä linet, med dess länsnämnd, vald på allmän I 7 Å länsdag, eller länsstämma, som borde hällas en gång om året; hvarpå slutligen följer riket, med dess riksdag — och hvarföre ej älven riksndmnd? Alla dessa lankar i samhallsorganismen borde stå till hvarandra i det samband, att t. ex. samtlige ordförande i socknenämnderna sammanträdde på länsdagen, hvarefter länsnämndernas ledamöter kunde utgöra en del af representationen för riket. Man har dock ännu icke lärt sig se sakerna i detta deras organiska samband, hviiket är att beklaga, då, enligt vår öfvertygelse, härpå beror lösningen af den vigtiga representationsfrägan. Men äfven oberoende häraf är det af vigt att erhålla en styrelse för länen, som är utgån gen från länen sjelfva, och hvilken borde stå bredvid den gamla länsstyrelsen (den exsecutiva makten) på samma sätt som riksdagen vid sidan af regeringen. För att rätt inse detta bör man ihågkomma, att länet harsina allmänna intressen, tom hvarken böra behandlas såsom statseller kommunal, d. a. scckne angelagenheter. Ett sådant intresse är t. ex. skjuteoch våg-hållning; likaså i viss mån sattigvärden och sjukvården. Nu har dertill kommit Bränvinsförsäljningen. Härtill kommer det stora intresset, som är länets hela industriella utveckling, uti dess jordbruk och boskapsskötsel, m. m. Det faller af sig sjelf, att det vore högst vigtigt, att en delegation af länets innevånare kunde årligen sammanträda, för att öfverlagga om alla dylika frågor och äfven åtaga sig någon beskattning, som kunde blifva af nöden för utförande al sådana företag, som vore för länet allmänt gagneliga. Då emellertid dessa vigtiga institutioner ännu ej kunnat komma till stånd och fortfarande torde komma att stranda mot oförståndet å ena och maktbegäret å andra sidan, vore det lika önskligt som det är utförbart, alt hushållskällskaperna i länen sökte så organisera sig, att de kunde anses representera länen. En början härtill är redan gjord genom de på många orter upprättade siliallöreningarne, eller krelssällskaperna. Blesve dessa rätt talrika; bildades det t. ex. ett dylikt sällskap i hvarje socken och valde desse sedermera delegerade för länets hushällssallskap, så stode detta i sjelfva verket på kommunal grund och ägde i denna egenskap en långt högre vigt än nu, då det står hvarje person öppet att sjelfskrifvet inträda i länets hushållssällskap och deltaga i besluten rörande der förekommande ärender. Så vänner vi äro af demokratiska institutioner, så synes oss detta vara alltför mycket demokratiskt, eller kanske rättare alltför lösligt, då det således kan bero på en tillfallighet om något hushållssällskap existerar eller ej, en tillfällighet, som nu ej bör förefinnas, då a . — je steg mot framtidens mål . han älskar, säoa vi donna onhha hann fo OR Log