est deltagarnes antal utgjorde 110. Bland des se räknades de fleste skolstatens medlemmar, några prester, andra civile embetsmän. flera af ortens possessionater och åtskilliga förmögnare bönder. Skålar föreslogos: för anledningen till festen, af rektor Dahm; för engelska och franska folken, af magister Sylwander; för denna skål tackade engelska konsuln Roos, som tillika föreslog svenska folkets skål; derefter tolkade stadskomminister Lind det pågående krigets betydelse äfven i religiöst afseende, och föreslog en skål för allt det följdrika och betydelsefulla i den nu vunna segern. Vidare utbragte kammarjunkaren Karl af Kullberg en skål för de tappre fallne, hvilka med sina svärd huggit sig vag till Sebastopol, med sitt blod köpt den lysande segern, och hvilka derför en stor del af dagens ära med rätta tillhör. IIarpå höll magister Moqvist ett humoristiskt föredrag på vers, hvari satiren riktades mot neutraliteten, n. b. sådana neutrala, som icke våga glädjas åt civilisationens triumfer. Hvad bryr dem blodet, som ädelt flutit För ljus och frihet och mensklighet? Det dem ej angår; de ha beslutit Att lefva för sin — neutralitet. Skålen för fåderneslandet föreslogs af friher re Adam Raab; hvarpå följde en skål för ge neral belissier, proponerad al magister W. Dahlström. Derefter uppträdde kapten Mannerskantz och uppmanade i ett kärnfullt tal de närvarande att tömma en löftets bägare. De skulle lofva att, liksom våra förfåder, ärligt, troget och oaflätligt kämpa för ljuset och friheten, för hvilka Sverige först af alla folk dragit svårdet mot Ryssland, och för hvilka Gustaf II Adolf föll i striden. ÄÅsven den nu pägående kampen är en strid för ljuset och friheten: äro vi nu neutrala i, äro vi dock icke neutrala för densamma, och skulle Sverige förr eller sednare komma att oppet deltaga deri, skall det häfda sin gamla hjelteära. Men skulle vi ock icke komma att draga svärdet mot det yttre Ryssland, skola vi dock ärligt deltaga i striden för ljuset genom att oaflåtligt bekämpa det inre Ryssland: mörkret, despotismen, okunnigheten, fördomarne, och deremot, en hvar på sin plats i samhället, af alla krafter verka för såväl sedligt som materielt framåtskridande. — En ung dansk, hr Kornerup, föreslog en skål för Sverige, förklarande att danska folket med lika varmt deltagande som det svenska följer den pågående frihetsstridens gång, samt slöt med uttalandet af den förhoppning att om Sverige hädanefter kommer att deltaga i någon strid, Danmark då broderligt skall stå vid dess sida. — Derester föreslogs af magister Sylwander skålar för Finlands befrielse ur sin träldom, samt för Sardinierne. — Efter att baren Raab utbragt en med varmt bifall mot tagen skål för den slutliga pånyttfödelsen af det olyckliga Polen, hvars närvarande sorgliga tillstånd talaren med bjerta färger skildrade, föreslogos skålar för värdarne och talarne, och härmed slutade denna fest, som, enligt ÅKal marposten, bevistades af många, som eljest nästan aldrig deltaga i några festligheter, Lett bevis, yttrar tidningen, huru riktigt de uppfattat betydelsen i denna sest. — Påföljande Söndag firades å Fredriksskans, en i närheten af staden befintlig holme, af ett antal arbetare en ny Sebastopolsfest med musik, skålar, brinnande tjärtunnor och kanonskott. Oaktadt stora massor nyfikna voro i rörelse, afhördes icke den ringaste oordning, och till heder såväl för deltagarne i festen som för åskådarne, fick således äfven denna fest ett vackert slut. Telegrafdepescher.