underrättelse om karantanens upphäfsvande spridt sig och hvilka. i förlitande derpå, gilvit sia åstad till Sverge utan sundhetspass. Man såg bland andra satsiga arbetare på detta satt drisvas tillbaka från fosterlandet, dit de på god tro och ej anande hur man här sörjer för dem och andra i dylika fall, begilvit sig. Naturligtvis faller detta ej på karantänsbesalhafvarne, som ej kunna tillämpa en ny författning förrän den blifvit i sin ordning meddelad. på ett fiskläge i närheten blef en konsul och engelska konsulns ombud samt c. 100 fiskare, hvilka hulpit ett strandat fartyg, ännu den 28 utan krus förständigade att undergå 2 dygns karantän, hvarifrån de endast räddades derigenom att ett expråsbud anskaftade den Posttidning, hvari kungörelsen stod att läsa och på grund hvaraf t. s. karantänsbesalhafvare var nog medgörlig att befria fångarne, hvilket han alldeles cj var skyldig, enär han ej erhållit order derom. Det hade just varit intressant att se hycm som skolat underhålla och ersaft dessa 100 fiskare under karantänstiden. ifall ej de händelsevis blifvit befriade. — Härvarande Bildningscirkel hade i går sin första sammankomst för innevarande termin. Efter några välkomstord af Ordsöranden, samt ett par sånger af ångkören, uppträdde d:r Soldin och utförde en populär framställning rörande blodomloppet i menniskokroppen samt några dermed sammanhang ägande medel till hämmande af blodflöde m. m Bland annat anfördes följande nyligen upptäckta medel i sistnämnda afseende. ,Man tager en del Benzoesyra, 3 delar Alun, 3 delar Ergotin och kokar detta med 25 delar vatten under en halstimmas tid, derunder nytt vatten tillsättes i mån af bortkokningen. Härefter inkokas det hela till syrupstjocklek, samt användes sålunda till påstrykning uppå de sår, derur blödningen eger rum. Föredraget åhördes med stor uppmarksamhet och föranledde sedermera till en kort diskussion, hvilken erhöll ytterligare nåring. då Hr Arentzen förevisade sina Giktkedjor och lät åtskilliga närvarande prösfva deraselektriska kraft. Sedan sålunda de medicinska ärenderna blifvit afslutade, afsjöng kören en ny, af hr dir. Isr. Sandström komponerad Sång: Vår slagga, hvilken åhördes med stort intresse. Till sist uppträdde ordföranden, Hr S. Å. Hedlund, och framställde några åsigter rårande den dyra tiden, dess anledningar och de utvägar, som möjligen kunde vidtagas till dess mildrande, äfvensom Årbetarens häral beroende ställning. . Föredraget, som tycktes åhöras ganska uppmärksamt, slutade dermed, att någon bot mot det onda åtminstone ej är att söka uti våldsåtgärder, vare sig å enskiltes eller statens sida, utan lärer väl det enda säkra botemedlet ligga i den gamla satsen: att söka rätta munnen efter matsäcken, m. a. 0., uti omtanka, idoghet och sparsamhet. Det hade varit ämnadt, att till sist utföra Tegners poem UÅalkan, men den framskridna tiden föranledde uppskof härmed till en annan gång. Artislernas och litteratirernas pensionsfär— ening — berättar Aftonbladet — tilldelade vid en den 2 Oktober hällen extra bolagsstamma fem pensioner, å 200 rdr bko hvardera ät hrr G. H. Mellin, C. A. Wetterbergh, W. Svensson, Abr. Mankell samt m:ll Wilhelmina Stålberg. Med sammankomsten var en fest förenad, dels i anledning af det glada förhållandet att föreningen nu såg sig i stånd att för första gången utdela pensioner, dels också för . att ge föreningen tillfälle att betyga skattmästaren hr C. von Feilitzen sin tacksamhet för hans fleråriga, ihärdiga och nitiska omsorger om föreningens angelägenheter. Till denna fest, som firades i Petersenska huset vid Munkbron, hade alla i hufvudstaden vistande ledamöter, omkring 70 personer af begge könen, infunnit sig, äfvensom flera ifrån aflagsnare orter. Inbjudna voro endast hr Feilitzen med fru samt assessoren Almqvist och haradshofding Wretman, hvilka begge sistnämnde verksamt bidragit vid uppsättandet af föreningens stadgar. Sedan ordföranden, protokollssekreteraren Hellberg, öppnat sammankomsten med en öfversigt af föreningens verksamhet sedan dess stiftelse samt uttalat dess erkänsla till hr von Feilitzen, och denne i egenskap af skattmästare redogjort för fondens ställning, utfärdades pensionsbrefven. Musik, sång, skålar och tal upptogo det återstående af aftonen. Bland skålarne nämner A. B. särskildt den för H. M. Konungen och det kongliga huset; proponerad af ordföranden, som dervid erinrade om att föreningen har den kongl. familjens frikostighet att tacka för tiondedelen af det ränte