Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 oktober 1855, sida 1

Be tvenne Läkarne, (af Louls Uibach.) (Forts. fr. N:o 234.) Herr de Solignac hade en vacker dag befunnit sig på boulevarden, med ett ansedt namn, hyggligt utseende och någorlunda iukomster. Han slöt sig i politiskt hänseende genast till de konservativa, och för öfrigt hade han betalt landet sin skuld, derigenom att han red dåliga hästar och underhöll dansöser af samma halt. Jag vet icke så noga om hans slägts adelskap var gammalt, om det härledde sig från konung Johan, från kejsardömet, eller från restaurationen; men det kan jag försäkra att det var honom nog att hafva en partikel framför sitt namn, för att kunna förakta hederligt folk, samt några sköldemärken till prydnad för sina berlocker och sina bref. Fremmande för allt hvad som skrefs, öppnade han aldrig andra böcker än sådana, som blifvit förordade af hans kammartjenare, och som för hans förskämda smak erbjödo memoirer af någon aktris, som dragit sig ifrån affårerna, eller tvetydiga bekännelser af någon ryktbar lorette. Samtida med Werther och Renå, hade äfven