radplats framför lägret, och Fransmännens väg förde förbi dess front. I det ögonblick, då det i spetsen tågande zuavregementet ankom till l:sta engelska insanteriregementets plats, böjde Engelsmännen såsom en man ett dånande engelskt hurrah. De franska officerarne drogo sina värjor, och deras manskap ordnade sig i leder och passerade förbi, såsom vid en mönstring, medan det ena regementet af 2:dra divisionen efter det andra återupprepade hurrahropet och skyldrade gevär för sina tappre franske kamrater; ossicerarne saluterade hvarandra med värjorna, och så fortgick det, tilldess Fransmännen marcherat förbi. Tillika med plundrarne återvände många sårade från stridsplatsen, ambulanserna voro oupphörligt i verksamhet, och de sallnes begrasning började. Småningom närmade sig franske och engelske generalerna staden, men in: tågade ej i densamma, emedan ingeniörerna förklarat, att detta först efter 24 timmar kunde ske utan våda. — För enskilta personer och bland dem Times korrespondent lyckades det att smyga genom vedettkedjan in i staden. Vågen till denna var betackt med återvändande plundrare och sångtransporter. I staden fann man hvarje hus, hvarje kyrka sönderspillrad af kulorna. Den sörsärligaste anblicken erbjöd lazarettet i Sebastopol. I en lång låg sal utan glasrutor i fönstren lågo de sårade Ryssarne midtibland lik, som till en del redan öfvergått till förruttnelse; den beskrifning, korrespondenten lemnar på den scen, som här mötte hans ögon, är till den grad sasaväckande, att vi göra läsaren en tjenst med att utelemna densamma. Ryssarnes försök att efter sitt aftåg skada de allierade genom sprängningar af minor misslyckades ej helt och hållet. En mina i lilla sågverket sprängde en del franska trupper i luften, hvilka voro sysselsatte att tillreda sitt naltqvarter i bastionen. Malakoss hotades af samma katastrof, men de sranske ingeniörernas försigtighet sörekom den; sökande ester minor upptackte de elt stort med krut syldt rör, som förenade en minkammare i Malakoff med den i lilla sågverket. Röret blef försigtigt borttaget, och en explosion, samtidig med den i lilla sågverket, derigenom förekommen. Engelska armens förlust d. 8 utgör, enligt olsiciel uppgift, i döde, sårade och saknade inalles 2447 man, Den tappre öfverste Windham, som så mycket utmärkte sig i stormen på stora sågverket, bar utnämnts till kommendant i Karabelnaja-förstaden. Ryska Invaliden meddelar ett utdrag ur surst Gortschakosss operationsjournal. hvilken omsattar tiden från d. 25 Ang. till den 14 Sept., men händelserna d. 8 Sept. äro med en vältalig tystnad förbigångna. Det enda märkliga som ur denna journal är att hemta består i den uppgiften, att de allierade d. 11 Sept. från sina vid redden upprättade batterier öppnat en hastig eld emot ryska ångarne, hvarpå Gortschakoll besallte att det å dem befintliga artilleri skulle lossas och fartygen sänkas. hvilka order äfven verkställdes. Dessa ångare, hvilkas namn uppgifvas, v.ro 9 till antalet. DANMARK. Den af Ploug uppsatta adressen till konungen blef i solktingets möte d. 28 September antagen med 54 röster mot 8, sedan först ett par redaktionsföråndringar blifvit företagna. Presidenten fick i uppdrag att till konungen ölverlemna adressen. Dennas innehåll är hufvudsakligen följande: Genom att antaga grundlagsbestämningen om inskrankning af 1849 ärs grundlag samt besluta, att denna skall trada i kraft samtidigt med författningslagen för danska monarkien, bar solktinget nu fullgjort sin förpligtelse att efter förmåga lalta och påskynda ordnandet af monarkiens författningsförhållanden, — en förpligtelse, vid hvilken fastades de vi kor, att det organ (riksrådet), åt hvilket helstat-angelägenheterna skulle anförtros, blefve utrustadt med beslutande myndighet i afseende på statshushållningen och alla lagar rörande hela monarkien, samt att detta organ sammansattes på det sätt, att detsamma blefve en verklig representation af folket. Men folktinget har ej kunnat fatta dessa beslut utan stor tvekan. Visserligen uppfyller det kongliga utkastet till en helstatssörsattningslag såtillvida de af folktinget uppställda vilkoren, som utkastet inrymmer åt helstatsorganet beslutande myndighet i lagstiftningen och stafshushållningen, sammansätter det af tre gånger så många solkvalde som kungvalde medlemmar, samt värnar ministeransvarigheten genom inskränkning af upplösningsrätten. Men den för en lagstiftande församling nödvändiga rättigheten att föreslå nya lagar är nekad helstatsorganet, som är inskränkt till ett blott ja eller nej, och ej ens får sjellt välja sin ordförande, hvarjemte de folkvalde medlemmarne skola utgå från blott en ringa AS YR Ya 1