1 TUPPETIIA 11191110 ITADREL Ull VCIPCUI, 101 sedda med stegar, linor, krokar och alla för stormens underlättande nödiga redskap. Vid anblicken af de första karlarne, som visade sig på kanten af grafven, fördubblades Ryssarnes eld och betackte med kartescher fronten af ställningen. Men ingenting hejdade de stormandes ifver. Man störtade sig i grasven, och alla, ossicerare och soldater, största delen med geväret i bantleret, betjenade sig utan tvekan af sina kamraters axlar, klättrade såsom kattor, utan att bry sig om stegarne, upp för grafvens innersida och kommo, under en mordisk eld och i trots af bajonetterna, i jemnbredd med embrasyrerna. Mera än en af dessa hjeltemodiga krigare föll med ära i det han nådde målet. Andra, lyckligare, praktiserade sig in i platsen, några i det de grensle banade sig väg på de kanoner, som dundrade emot dem, andra i det de fattade tag i de vapen, som man satte emot dem och som man drog tillbaka i det inre. Dylika drag af otrolig oerhörd djerfhet kunna anföras tusentals. För att fatta mig kort, hade divisionen Mac-Mahon i första anloppef tagit den fruktansvärda positionen och några ögonblick efteråt vajade franska fanan på Malakosl. Lättheten af denna första framgång kunde ingifva den tanken, att Ryssarne icke skulle göra särdeles motstånd; motsatsen inträffade. I första början dödades artilleristerna vid sina pjeser på verkets plankor och pjeserna nedkastades från lavetterna. 1 fronten af verket, betackt endast af en 10 pjeser, hade anfallet varit så lifligt att artilleristerna måst kasta sig i tvärskansarne. Soldaterna begrepo, att ett inträngande i dessa tvärskansar endast skulle förlänga kampen, emedan man blott kunde avancera fot för fot. De hittade på en helt enkel utväg att kringgå fienden och nå bjertat af positionen. De begge flankerna af Malakoff voro krenelerade. Embrasyrerna voro af grofva skeppsblock, som deras sneda ställning, i förhållande till vår eld, räddat från förstöring; afståndet emellan dem var icke större, än att man kunde skrefva deröfver. I stället för att intränga i det inre af positionen, kringgingo nu våra tappra soldater densamma, i det de hoppade från embrasure till embrasure, samt anlände på detta vis i ryggen af Malakoff, utan att hafva behöft bana sig väg genom tvärskansarne i det inre af denna position. Från denna punkt störtade de på fienden, som var öfverraskad att se sig öfverslyglad till höger och venster, och genom ett kraftigt anfall nödgade de honom att retirera genom gången som leder till kasernerna bakom Malakoff. Ryssarne ansågo sig dock icke för slagna. Med en märkvärdig kraft och sållspord oförvägenhet återvände de tvenne gånger och försökte återtaga Malakoss. Deras ansträngningar voro fåfänga. -Således eröfrades på 3:ne timmar Malakofftornet. Såsom en episod vill jag omnämna det tappra motståndet af 100 Ryssar i en redutt, hvilka bortsköto ända till sin sista patron och ej gåfvo sig förr, än man började kasta itända risknippor ibland dem. Osverallt funnos elektriska trådar, hvilka vi skyndade oss att asskära. Under striden utförde ingeniörkorpsen, i den mån vi framskredo, arbeten till vårt skydd. Kl. 3 skref Mac-Mahon till Pelissier: -Jag äri Malakoff och säker på att bibehålla mig der. Ur fortsättningen af brefvet låna vi följande uppgifter: General Pelissier tillbragte natten i Malakoff. Den 9 på morgonen började soldaterna, i trots af gisna order, intränga i staden. Eldsvådornas häftighet och de talrika explosionerna, som icke upphörde förrän. på aftonen den 10, hade förestafvat cheferna kloka order, som man måste bringa i verkställighet genom en kedja af skiltvakter. Den 10 och 11 företog ingeniörkorpsen rekognosceringar i staden. Fiendens förluster i materiel och ammunition öfvergå all föreställning. Man har bland annat äfven funnit ansenliga bekladnadsförråder. I första villervallan föröfvades ingrepp i dessa förråder, men nu tillstadjer en kedja af poster intet byte passera. Bland de stupade generalerna föll Marolles för en artillerisalva och har först 5 timmar efter eldens slut återfunnits under en hög af lik; Saint Pol fick en kula i hjertat vid andra anfallet emot lilla sågverket; Rivet erhöll i löpgrafven en kula i knävecket och dog af förblödning; Breton sträcktes död till marken i spetsen för sina trupper; Pontdeves, som fått axeln krossad och ryggraden skadad, dog först den 10.Vi meddela ur åtskilliga tidningar och korrespondenser följande ytterligare detaljer: Ombord å engelska flottan talades mycket om en påhelsning i Nikolajew. Äfven förljöds det att en bombardering af Odessa vore tillämnad. — Den 8 hade kavalleriet manövererat vid Tschernaja och den 10 återvändt i sina qvarter. En brigad intog en observerande ställning vid Inkerman. — General Nulan hada