ligt för oss att återskänka de ännu bär besintliga uttjenta soldater åt hemmet och deras familjer. Jag tackar er i kejsarens namn för eder alltid visade hängifvenhet och skall sörja derför att J snart skolen få återse fosterlandet. Soldater! Den 8 Sept., då engelska. sardinska och franska sanorna vajade tillsammans, skall för alltid förblifva en minnesvärd dag. J hafven denna dag sörlanat våra örnar en ny och oförgänglig glans. Soldater! I hafven gjort er förtjenta af Frankrike och kejsaren. I högquarteret, redutten Malakow d. 9 Sept. 1855. Pelissier. I Patrie läses en skrifvelse från en fransk officer, som heskrifver det tillstånd, hvari fästningsverken i grannskapet af centralbastionen och staden befunno sig efter intagandet. Man har påstått, säger han, att Ryssarne bakom den crenelerade murens batterier anlagt 2:ne andra försvarslinier. Detta var ett misstag. Bakom det låga batteriet, sem gjort oss så mycken skada, kommer man till den crenelerade muren; bakom denna befinner sig en 9 fot bred och 12 fot djup graf, som är temligen svår att öfverskrida och öfver hvilken lagts en plankbro. Sedan komma batterierna, som omgifva platsen. Bakom batterierna och på 75 fots afstånd från den erenelerade muren ligger en stor och i alla riktningar af våra kulor och bomber genomsärad exercisplats. Huru mycken skada måste vi ej der hafva tillfogat dem! Ingenting har förmått att skydda dem emot våra bomber; soldaterna sofvo i ett slags brädbetåckta hyddor; regnet inträngde i dem och ingenting bjöd dem skydd deremot. Hvilket elände! De stackars soldaterna! Har man hunnit öfver exercisplatsen, så kommer man till första husen i förstaden, hvilken ligger bakom en tegelstensmur. Älla dessa till stor del af lera byggda hus ligga i ruiner och bära märken efter våra kulor. Man går sedan ned för en starkt sluttande terräng; der börjar staden. I botten af klyftan befinna sig en liten graf och en vall; der börja de ordentliga boningshusen, och man finner helt täcka hus på höjden. Det gröna huset, hvarom så mycket varit fråga, är ett mycket nätt kapell; bredvid ligger börsen, en på pelare hvilande, men smaklös byggnad. När man stannade i ett hus, öfverraskades man ofta genom en explosion, ty nästan alla husen stodo i lågor och man skall snart fråga, hvar Sebastopol stått. Flera i batterierna quarblifna ryska soldater bafva arresterats; på tillfrågan svarade de, att de blifvit betalta för att antända minorna. En korporal vid främlingslegionen grep en karl, som förr tjenat i hans kompani och för länge sedan rymt. Man har skickat in några gendarmer i staden och lugnet återvänder småningom; men vi äro helt allena, på sin höjd stöter man här och der på en nära förhungrad gubbe. Ur tillförlitlig källa vill man hafva erfarit, att inalles 320,000 man ryska trupper skickats till Krim och att af dessa numera knappt återstå mera än en tredjedel, cirka 120,000 man, hvilka befinna sig i ett tillstånd af andlig och kroppslig förslappning, som betydligt förminskar deras värde och duglighet. Presse dorient meddelar en skrifvelse från Sebastopol, daterad d. 11 Sept. och ur hvilken vi utdraga följande detaljer rörande stormningen af Malakow-tornet. -Den 3 tidigt på morgonen visste en hvar att det stora ögonblicket var kommet. De för anfallet utsedda trupperna begåfvo sig till de närmast fästningen belägna vapenplatsarne, färdiga att vid första tecken löpa storm. En obeskriflig enthusiasm var rådande i lederna; några korta uppmuntringstal af cheferna hade framkallat en verklig yrsel. Var lugn, sade en sergeant till sin öfverste, -vi skola tillbringa natten i Malakoltf! och de hafva hållit ord. På morgonen sågos alla generalens adjutanter ila genom linien för att förvissa XR ROR IRK — —— ———— ———