Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 oktober 1855, sida 2

tres afstånd och mastbastionen (n:o 4) på 30. Hvad beträffar anfallsarbetena mot skeppareförstaden, hade Engelsmännen, uppehållne af terrängens svårigbeter och ryska artilleriets eld, ej kunnat närma sig den utskjutande vinkeln af stora sågverket (bastionen n:o 3) på mindre än omkring 200 metres afstånd. Framför Malakofl voro vi 25 metres från den skansgördel, som omgisver tornet, och samma afstånd skiljde våra arbeten från lilia sågverket vid Kolhalningsviken (bastionen n:o 2). Detta vackra resultat bevisar den obestridliga öfverlägsenhet, vårt artilleri erhållit öfver fiendens. De allierade härarnes öfverbefälhafvare hade vidtagit följande åtgärder: allmänna angreppet på platsen var bestämdt till den 8 September middagstiden. Om morgonen den 5 skulle de mot sjelfva staden uppförda batterierna äfvensom de engelske, som hitintills varit sparsamme med sin eld, åter begynna den med stor lislighet. Aldrig har en sådan kanonad varit hörd; vi (Fransmännen) hade i batteri uppställde mer än 500 eldgap, Engelsmännen omkring 200 och Ryssarne flere än vi. Fendtliga elden skadade våra löpgrafvar, men tillfogade oss sjelfva föga ondt. Vår eld var, oaktadt platsens stora utsträckning, konvergerande mot densamma och måste hafva tillfogat ryska hären mycket stora förluster. Under de sista dagarne före stormningen voro infanteriets arbetare hufvudsakligen sysselsatte med att utvidga de mest framskjutne vapenplatserna, göra passagerna bredare och till stället förskassa allt, som ersordrades till att passera grafvarne. Målet för alla våra ansträngningar var att eröfra det bakom Malakofftornet uppförda försvarsverket. Detta (som af Ryssarne kallas redutten Kornilow) är en omåtlig redutt, ett slags jordcitadell, beläget på en kulle, som beherrskar hela den inre delen af skeppareförstaden; det bestryker det af Engelsmännen angripna stora sågverket från sidan och är blott 1200 metres från södra hamnen, öfver hvilken Ryssarne lagt en flottbro, den enda kommunikationen mellan förstaden och staden. Malakosls-sastet har 350 metres längd öfver marken, och framför det befinner sig en graf, som framför våra anfallsarbeten hafva 6 metres djup och 7 metres bredd. Den är bevärad med 62 pjeser af olika kaliber. I främre delen står, omgifvet af bröstvärn, Malakofftornet, hvaraf Ryssarne endast bibehållit jordvåningen, som är försedd med skottgluggar. I det inre af verket hade Ryssarne uppfört en massa tvärbröstvärn, skyddade af förträffliga blindverk, der besättningen var säker mot vår eld och hade sosplatser arrangerade i tvenne våningar på hvarje sida. En rysk ingeniörofficer, som blifvit tillfångatagen, anslår till 2,500 man besättningen i Malakofl, hvaröfver jag nu lemnat en beskrifning, för att gifva er ett begrepp om de svårigheter, våra soldater hade att öfvervinna. Malakosl-sronten, som har 1,000 metres längd, begränsas på vår venstra sida af sjelfva Malakosl-fästet och på vår högra af sågverket vid kölhalningsviken. Detta sistnämnda, som vid början af belägringen ej var annat än ett simpelt sågverk (redan), förvandlades småningom till en redutt med stängd gorge och väldig armering. Yttersidan af Malakosloch Kölhalningsvik-redutten voro förenade medelst en kurtin, bevärad med 16 kanoner, och bakom denna befästning hade Ryssarne uppfört ännu en, som förenad gorgeyttersidorna med de båda redutterna. Denna andra fästningslinie, som redan var till en del armerad, hade ännu ej blifvit försedd med någon graf, som kunde erbjuda ett allvarligt hinder. Hvad beträffar första kurt nens och lilla sågverkets graf, hade markens klippiga beskaffenhet hindrat fienden att grälva den lika bred och djup öfverallt, och på flera punkter kunde man passera den utan särdeles stora svårigheter. För att komma öfver sådane grafvar, som hade en ovanlig djuplek, hade vi uppfunnit ett slags bro, som kan slås på mindre än en minut genom en genialisk manöver, till hvilken våra sappörer och elitsoldater blilvit inöfvade: dessa broar voro oss till stor nyäta. FRANKRIKE. Utom ,Neue Pr. Zeit hafva älven flera franska tidningar förklaret notisen i LIndep. belge beträffande Preussens misslyckade försök att få nya fredsunderhandlingar i gång för ogrundad. LIndep. belge försäkrar imellertid att den är fullkomligt tillförlitlig. Preussiska regeringen har icke blott i Paris och London utan äfven i Wien frågat sig för, huruvida ögonblicket nu ej vore lämpligt för nya sredsunderhandlingars inledande. Depeschen afsändes d. 17 frän Berlin, men det ar anledning antaga att den bär ett äldre datum. PORTUGAL lar nu afven, enligt hvad man vill veta, bearbetas för en allians med vestmakterna.