Furst Menschikoff svarade genast, att han måst den ena gängen ester den andra asstå från att ansalla sienden, emedan vid den tiden det fattades krut för den ryska armn Vid detta svar vände sig kejsaren häftigt mot furst Dolgorucki, krigsministern, och fö rebrådde honom strängt denna oförklarliga försummelse att lemna armån utan de allra nödvändigaste ammunitions-förräder. Furst Dolgorucki svarade nog kärft, att uppgiften af s. d. öfverbefälhafvaren för landtoch sjömakten på Krim var falsk, och att hvarken lifsmedel eller ammunition någonsin fattats ryska armn, och mindre på Krim än öfverallt annorstades. Furst Menschikosl, hvars stolthet och grofva manr hela verlden känner, svarade genast krigsministern, att han icke visste hvad han sade och att för öfrigt han ej kunde anses förstå saken, han som hvarken varit med då krutet uppfanns eller luktat krutrök eller ens lossat ett skott. Man vet ej huru långt bitterheten i denna diskussion kunnat gå, om icke kejsaren upplöst konseljen och med detsamma befallt generaladjutanten grefve Alexis Orloff att anställa en undersökning för att utröna i hvad mån de båda motståndarne hade sanningen på sin sida. ÖSTERRIKE. Enligt ,Köln. Zeit. skall kejserliga regeringen i en depesch af den 17 Augusti till hofvet i Neapel på det kraftigaste understödt vestmakternas fordringar och rent ut förklarat att Österrike visserligen åtoge sig mellanrolen, men blott under det vilkor att vestmakterna erhölle den upprättelse de äskat, i vidrigt fall måstegkejserliga regeringen öfverlemna Neapel åt sitt öde. Såsom ett bevis för nödvändigheten af observations-armtens upplösning anföres, att, enligt af vederbörande läkare afgilven berättelse, de i Gallizien och Bukovina sammandragna trupper i vintras förlorat nära 40,000 man i asiatiska saltsjukan, typhus och andra sjukdomar. Liksom en tröstegrund framhäfves det, att de i Polen sammandragna Ryssarne ej lidit mindre än Österrikarne i Gallizien. Utaf ,,Constitutionels senaste Wiener korrespondens upplyses, att England, till följe af den förklaring, som Österrike utfärdade straxt efter Wienerkonferensernes upphörande, ville bryta med denna makt och att det endast var afskassande i sin mån äfven medverkat Frankrikes lifliga föreställningar som förekommo denna brytning. ENGLAND. En stor del af den jordbesit tande så väl hög som lågadeln i detta land är betydligt skuldsatt, hvilket gör att åkerbruket icke utvecklar sig så fullkomligt som det kunde göra. Orsakerna till adelns skuldsatta tillstånd äro att söka i flera omständigheter, af hvilka man hör följande tvenne ofta nämnas, nemligen 1) det öfverdådiga lefnadssätt, som fördes af de förnäme i England under prinsregentens tid, och 2) det bruket att, under det all den fasta egendomen ärfves af en enda arfvinge, denne får vidkännas ofta rätt betungande afbränningar i hemgifter och årliga anslag till yngre syskon och andra anhörige. Man har äfven påstått, att spanmålslagarnes till mången godsegares betryck, men detta påstående synes vara föga befogadt, då det är kändt, att arrendena aldrig synnerligen minskats till följe af denna reform och numera äro fullt ut lika höga om icke högre än före densamma. Det har imellertid väckt en icke ringa uppmärksamhet, att lord Stanley, älste son till en af Englands störste godsägare, f. d. premierministern earlen af Derby, på ett landtbruksmöte såsom botemedel mot det antydda onda rekommenderat underlåttandet af jordegendoms föryttring! En afdelning af 200 armhandtverkare skulI le den 18 eller 19 öfver Frankrike afsändas till Krim. Notiser från Cap af den 5 Juli förmäla, att Kaffrarne på ett barbariskt sätt mördat 35 europeiska nybyggarefamiljer. Några menniskor flåddes lefvande och barn kastades i kittlar fulla med sjudande vatten. Ä Dagens post med Jylland. Ännu inga detaljerade berättelser om Sebastopols fall. Den franska officiella berättelsen väntade man först att se offentliggjord under loppet af innevarande vecka. Den engelska deremot ansågs något förr blifva meddelad allmänheten. I brist på officiella notiser har man