1111784 414U f.i41 4Å (tpPSUC1iG.. Theater. I går gass å vår theater en ny två aktskomedi: Irene de Brienne, af Scribe och Lockroy. Ehuru stycket, i likhet med flertalet af nyare ranska komedier, bar förtjensten af en rask handling och lislig dialog, tvisla vi dock storlisen att Scribe mer än till firman har någon andel i detsamma. Men saknar nemligen här den sanna, osåkta effekt, som denne utmärkte dramatiske sörsattare förstår att inlägga i sina arbeten, andra kannetecken att förliga. Effekt, i ordets vanligaste bemärkelse, fattas emellertid ingalunda: vi nämna exempelvis den originella iden, att på scenen framföra hjeltinnan, genom mesmerismen eller — hvilket är detsamma — animala magnetismen försatt i en dvala, under hvilken hon för sin älskare — magnetisören — higtar sina hemligaste tankar och kanslor. På denna grund och de förvecklingar som uppstå genom den stolta Irenes okunnighet om att under dvalan hafva förrådt Sig, har pjesen till stor del blifvit byggd. Upplösningen kommer helt brådstördadt och så till sågandes hufvudstupa. I dialogen förekomma här och der ställen af temligen slipprig beskafsenhet, en genre som den båttre delen af vår publik — vi mena den svenska pubiiken i allmänhet — ännu ej lirt sig att goutera. Vi anse att de stallen vi här åsyfta utan ringaste afsakrad kunnat af den svenske öfversättaren uteslutas eller omskrisvas. — Med få ord sagdt: pjesen tycktes ej slå an på vår publik, och vi betvifla högeligen att den kommer att få bättre framgång hos hufvudstadens. Skola vi, utan att fästa oss vid någon af de serskilda rollerna, fälla ett omdöme om utförandet i sin helhet, så kan detta ej utfalla rätt fördelaktigt. Man observerade nemligen en viss kantighet och tvungenhet, som icke ensamt torde böra tillskrifvas den omständighet, att pjesen gals för första gången. Det förekom ref. som om de i stycket uppträdande öfverhusvudtaget ej voro rätt intresserade eller lifvade af sina roller. Måhända samverkade håda dessa omständigheter att göra utförandet mindre jemnt och lifligt, än hvad man eljest är van att finna inom detta sällskap. Till efterpjes gass Blanches bekanta sarce IIerr Dardanell och hans upptåg på landet. Man återsåg här br Stjernström i en af hans favoritroller, i hvilken han rätt con amore synes uppträda. Det lisliga och jovialiska sätt, hvarpå hr S. återgifver denna och dylika roller kan svårligen undgå att uppväcka en högljudd munterhet. Äfven de öfrige medspelande — isynnerhet msllIzna Lindman och Sjöberg såsom herrskapet Fox, mor och son — utförde sina roller rätt bra. Till i morgon afton annonseras ett recettspektakel till förmån för m:lle Lindmark. Det torde utan tvifvel vara öfverslådigt att serskilt härå vilja fästa den theaterbesökande allmänhetens uppmärksamhet, alldenstund såväl den sörtjenstfulla rec tiagerskan som det vackra skådespelet Marie Jeanne alltid och rättvisligen varit gunstlingar hos vår publik. Om den till efterpjes nnonserade operetten Jeanettes bröllop äro vi i tilllalle upplysa, att densamma är alldeles nyinstuderad och nu för första gången gisves på svenska scenen. M.:lle Lindah och hr Arlherg innehafva hufvudpartierna i denna lilla operett, som larer ega fl-ra serdeles täcka och intagande melodier.