Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 september 1855, sida 1

Rosita. Romantisk berättelse från Peru, af Theod. Pawie. Öfversätltning. (Forts. fr. N:o 218.) — Ja straxt... Säg mig, don Patricio, tar ni på er er uniform? Jag skulle tycka mycket om, ifall jag kunde få se er med galoner och paunletter. Hvarför får jag ej se på plancherna i den här stora boken? Det är ni sjelf som har målat dem, ej sannt? Och hon vände det ena bladet efter det andra i albumet. Till de tecken af otålighet, som don Patricio ej kunde dölja, svarade hon: — Nu går jag, nu går jag; låt mig blott se igenom plancherna! och hon utropade halshögt för sig sjelf: O, hvad det är vackert! Skepp, klocktorn, ryttare med lansar, och alltsammans i kulörer! — Nej, se! utropade hon med förvåning; sel en dam! Hvad är det för en dam, don